<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
<channel>
  <title>Posts from Attila Schimmer</title>
  <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer</link>
  <image>
    <url>http://u1.ipernity.com/p/72/6D/28018/userphoto.jpg?1233505140</url>
    <title>Posts from Attila Schimmer</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer</link>
  </image>
  <description></description>
  <pubDate>Mon, 21 Dec 2009 03:35:13 +0000</pubDate>
  <lastBuildDate>Mon, 21 Dec 2009 03:35:13 +0000</lastBuildDate>
  <generator>http://www.ipernity.com</generator>
  <item>
    <title>Helleluja</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/187802</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-09-26,post-187802</guid>
    <pubDate>Sat, 26 Sep 2009 12:22:18 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt; &lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:10.5pt;font-family:inherit;color:black;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;2009. 03. 26.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt; &lt;span&gt;&lt;span style="font-size:10.5pt;font-family:inherit;color:black;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;07:09&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h3 style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;font-family:inherit;color:#001D6E;"&gt;Feszülettel verte agyon anyját a mélyen vallásos nő&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:12.5pt;font-family:inherit;color:black;"&gt;A franciaországi Lourdes-ban egy nő olvasólámpával és feszülettel verte agyon 81 éves anyját.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;span style="font-size:12.5pt;font-family:inherit;color:black;"&gt; Az elkövető pszichiátriai szakvélemény szerint nem vonható felelősségre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
„Álmomban látomásaim voltak. Azt láttam, hogy én vagyok az Ördög, a gonosz” – mondta a rendőröknek. A gyilkosság után hívta a mentőket. A szintén kiérkező rendőrök véres és kimerült állapotban találtak rá az ágy előtt, amiben anyja feküdt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
A két nő – mélyen vallásosak – két éve költözött Lourdes-ba. A város központjában levő kis lakásban éltek, rendszeresen vettek igénybe élelmiszer segélyeket. „Az agresszivitás legkisebb jelét sem vettem észre rajtuk” – erősítette meg az AFP-nek Jacques Barzu, a Vöröskereszt munkatársa, aki gyakran találkozott a két nővel. „Azt hiszem a város vallási szimbólum-volta miatt költöztek ide. Mindenki ismerte őket. Szerényen éltek, időről időre segítettük őket. A lány orvosi megfigyelés alatt állt” – mondta a megdöbbent szociális munkás.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Forrás: &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.francianyelv.hu/"&gt;&lt;span style="color:#243A6E;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;francianyelv.hu&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Helleluja</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt; &lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:10.5pt;font-family:inherit;color:black;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;2009. 03. 26.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt; &lt;span&gt;&lt;span style="font-size:10.5pt;font-family:inherit;color:black;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;07:09&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h3 style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;span style="font-size:16.0pt;font-family:inherit;color:#001D6E;"&gt;Feszülettel verte agyon anyját a mélyen vallásos nő&lt;/span&gt;&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:12.5pt;font-family:inherit;color:black;"&gt;A franciaországi Lourdes-ban egy nő olvasólámpával és feszülettel verte agyon 81 éves anyját.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="vertical-align:baseline;"&gt;&lt;span style="font-size:12.5pt;font-family:inherit;color:black;"&gt; Az elkövető pszichiátriai szakvélemény szerint nem vonható felelősségre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
„Álmomban látomásaim voltak. Azt láttam, hogy én vagyok az Ördög, a gonosz” – mondta a rendőröknek. A gyilkosság után hívta a mentőket. A szintén kiérkező rendőrök véres és kimerült állapotban találtak rá az ágy előtt, amiben anyja feküdt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
A két nő – mélyen vallásosak – két éve költözött Lourdes-ba. A város központjában levő kis lakásban éltek, rendszeresen vettek igénybe élelmiszer segélyeket. „Az agresszivitás legkisebb jelét sem vettem észre rajtuk” – erősítette meg az AFP-nek Jacques Barzu, a Vöröskereszt munkatársa, aki gyakran találkozott a két nővel. „Azt hiszem a város vallási szimbólum-volta miatt költöztek ide. Mindenki ismerte őket. Szerényen éltek, időről időre segítettük őket. A lány orvosi megfigyelés alatt állt” – mondta a megdöbbent szociális munkás.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Forrás: &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.francianyelv.hu/"&gt;&lt;span style="color:#243A6E;border:none windowtext 1.0pt;"&gt;francianyelv.hu&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>x Stargeflüster x -  aus der Kronen Zeitung</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/173631</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-08-08,post-173631</guid>
    <pubDate>Sat, 08 Aug 2009 18:24:18 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;Weil Madonna gerade zu Mariä Himmerlfahrt , dem höchsten Feiertag der Gottesmutter, in Polen ein Konzert gibt, erregen sich die katholischen Gemüter. Man will sogar gegen die Pop-Ikone demonstrieren. &lt;span style="font-size:larger;"&gt;"Das ist ein Angriff des Teufels auf unsere unbefleckte Nation"&lt;/span&gt;, wird en Gegner des Auftritts in der "Londoner Times" zitiert.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Gröööööööl :-)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>x Stargeflüster x -  aus der Kronen Zeitung</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;Weil Madonna gerade zu Mariä Himmerlfahrt , dem höchsten Feiertag der Gottesmutter, in Polen ein Konzert gibt, erregen sich die katholischen Gemüter. Man will sogar gegen die Pop-Ikone demonstrieren. &lt;span style="font-size:larger;"&gt;"Das ist ein Angriff des Teufels auf unsere unbefleckte Nation"&lt;/span&gt;, wird en Gegner des Auftritts in der "Londoner Times" zitiert.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Gröööööööl :-)&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Bistum zahlt 8,4 Millionen Euro wegen Kindesmissbrauchs</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/173574</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-08-08,post-173574</guid>
    <pubDate>Sat, 08 Aug 2009 13:10:49 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:larger;"&gt; &lt;span style="font-family:tahoma;color:rgb(51, 51, 51);"&gt;&lt;span style="color:rgb(85, 85, 85);"&gt;MONTREAL, 7. August (AFP) - Ein kanadisches Bistum der katholischen Kirche hat sich wegen des sexuellen Missbrauchs von Kindern durch einen seiner Priester zu einer Schadensersatz-Zahlung in Höhe von umgerechnet 8,4 Millionen Euro verpflichtet. Vor den Kameras des Fernsehsenders CBC bat der Bischof von Antigonish in der Provinz Neuschottland die Missbrauchsopfer und ihre Familien am Freitag um Entschuldigung und sprach von einem "verwerflichen" Verhalten des Priesters. Geld könne keine vollständige Entschädigung bringen, seine Kirche wolle sich aber "mitfühlend" zeigen und "das Richtige" tun, sagte Bischof Raymond Lahey. Das Geld solle nun von den Mitgliedern der Gemeinde eingesammelt werden. Mit der außergerichtlichen Einigung geht ein Rechtsstreit zu Ende, der vor fünf Jahren begann. Der Priester, der mehr als zehn Minderjährige sexuell missbraucht haben soll, starb 2004 kurz nach Bekanntwerden der Fälle.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Quelle: MSN Nachrichten&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Bistum zahlt 8,4 Millionen Euro wegen Kindesmissbrauchs</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:larger;"&gt; &lt;span style="font-family:tahoma;color:rgb(51, 51, 51);"&gt;&lt;span style="color:rgb(85, 85, 85);"&gt;MONTREAL, 7. August (AFP) - Ein kanadisches Bistum der katholischen Kirche hat sich wegen des sexuellen Missbrauchs von Kindern durch einen seiner Priester zu einer Schadensersatz-Zahlung in Höhe von umgerechnet 8,4 Millionen Euro verpflichtet. Vor den Kameras des Fernsehsenders CBC bat der Bischof von Antigonish in der Provinz Neuschottland die Missbrauchsopfer und ihre Familien am Freitag um Entschuldigung und sprach von einem "verwerflichen" Verhalten des Priesters. Geld könne keine vollständige Entschädigung bringen, seine Kirche wolle sich aber "mitfühlend" zeigen und "das Richtige" tun, sagte Bischof Raymond Lahey. Das Geld solle nun von den Mitgliedern der Gemeinde eingesammelt werden. Mit der außergerichtlichen Einigung geht ein Rechtsstreit zu Ende, der vor fünf Jahren begann. Der Priester, der mehr als zehn Minderjährige sexuell missbraucht haben soll, starb 2004 kurz nach Bekanntwerden der Fälle.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Quelle: MSN Nachrichten&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>La sankta eklezio kaj Radio Maria :-)</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/169363</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-07-23,post-169363</guid>
    <pubDate>Thu, 23 Jul 2009 23:45:36 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Verdana;font-size:12px;"&gt;La 22an de aprilo ĉi jare Rita Levi Montalcini, elstara virino kaj sciencistino, festis jam sian centjaran naskiĝdatrevenon per vigla intelekta kaj morala aspekto. Al demando ĉu ŝi kredas je Dio aŭ ne, sinjorino Montalcini respondis: “Mi envias kiu havas la Fidon, mi ne kredas je Dio. Mi ne povas kredi je iu dio kiu nin premias kaj nin punas.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Post preskaŭ unu semajno ŝin preskaŭ reeĥis en la tagĵurnalo “La Repubblica”, en sia tiom mallonga kiom interesa rubriko “Amaca” Michele Serra, kiu ĉerpinte la inspiron de tiuj religiaj fundamentistoj, kaj kristanaj kaj islamaj, por kiuj la tiel nomata “porka gripo estis dia puno, skribis ke: “Unu el la pruvoj pri la neekzisto de Dio, almenaŭ de la pedanta kaj malbona Dio alvokita en tiuj ĉi okazoj, konsistas en la fakto ke kelkaj el Siaj surteraj sekvantoj ne estas surmomente trafulmitaj ĉiufoje kiam ili diras stultaĵojn” (Michele Serra, La Repubblica, L’Amaca, 29an de aprilo 2009).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Senpere mi pripensis Pastron “Livio” la famekonatan administranton de “Radio Maria, kiu, en sia ĉiutaga freneza komentario, asertis ke per la tertremo en Abruco la Sinjoro volis kunigi la homojn al Siaj suferoj (tio okazis dum la Sankta Semajno). Fronte al tiu aserto memvole oni estas puŝata peti al la Sinjoro ke, tuj Li bonvolu kunigi al Siaj suferoj eĉ Pastron “Livio” kaj la tutan Radion “Maria”...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sciencisto, intelektulo kaj pastro, tri ateistoj kiuj, diversmaniere, parolis pri dio, sed pri kia dio? Kia estas la dio kiun ili rifuzas, la dio al kiu ili indiferentas, kiun ili ne konas, aŭ kiun ili manipulas?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Vi povas vidi la tutan tekston tie ĉi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a style="color:rgb(42, 93, 176);" target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.studibiblici.it/index.htm"&gt;http://www.studibiblici.it/index.htm&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>La sankta eklezio kaj Radio Maria :-)</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Verdana;font-size:12px;"&gt;La 22an de aprilo ĉi jare Rita Levi Montalcini, elstara virino kaj sciencistino, festis jam sian centjaran naskiĝdatrevenon per vigla intelekta kaj morala aspekto. Al demando ĉu ŝi kredas je Dio aŭ ne, sinjorino Montalcini respondis: “Mi envias kiu havas la Fidon, mi ne kredas je Dio. Mi ne povas kredi je iu dio kiu nin premias kaj nin punas.”&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Post preskaŭ unu semajno ŝin preskaŭ reeĥis en la tagĵurnalo “La Repubblica”, en sia tiom mallonga kiom interesa rubriko “Amaca” Michele Serra, kiu ĉerpinte la inspiron de tiuj religiaj fundamentistoj, kaj kristanaj kaj islamaj, por kiuj la tiel nomata “porka gripo estis dia puno, skribis ke: “Unu el la pruvoj pri la neekzisto de Dio, almenaŭ de la pedanta kaj malbona Dio alvokita en tiuj ĉi okazoj, konsistas en la fakto ke kelkaj el Siaj surteraj sekvantoj ne estas surmomente trafulmitaj ĉiufoje kiam ili diras stultaĵojn” (Michele Serra, La Repubblica, L’Amaca, 29an de aprilo 2009).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Senpere mi pripensis Pastron “Livio” la famekonatan administranton de “Radio Maria, kiu, en sia ĉiutaga freneza komentario, asertis ke per la tertremo en Abruco la Sinjoro volis kunigi la homojn al Siaj suferoj (tio okazis dum la Sankta Semajno). Fronte al tiu aserto memvole oni estas puŝata peti al la Sinjoro ke, tuj Li bonvolu kunigi al Siaj suferoj eĉ Pastron “Livio” kaj la tutan Radion “Maria”...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sciencisto, intelektulo kaj pastro, tri ateistoj kiuj, diversmaniere, parolis pri dio, sed pri kia dio? Kia estas la dio kiun ili rifuzas, la dio al kiu ili indiferentas, kiun ili ne konas, aŭ kiun ili manipulas?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Vi povas vidi la tutan tekston tie ĉi:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;a style="color:rgb(42, 93, 176);" target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.studibiblici.it/index.htm"&gt;http://www.studibiblici.it/index.htm&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Alicia Alonso</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/169362</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-07-23,post-169362</guid>
    <pubDate>Thu, 23 Jul 2009 23:13:47 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Alicia_Alonso"&gt;http://es.wikipedia.org/wiki/Alicia_Alonso&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Ĉu iu povus traduki tion al esperanto por Vikipedio? Mi pensas ke ŝi meritas tion. Mi ĵus vidis en la franca TV5 Don Quijote fare de la Kuba Nacia Baleto kun la koreografio de Alicia Alonso. Grandega ĝi estis!!!!!!!!!&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Alicia Alonso</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Alicia_Alonso"&gt;http://es.wikipedia.org/wiki/Alicia_Alonso&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Ĉu iu povus traduki tion al esperanto por Vikipedio? Mi pensas ke ŝi meritas tion. Mi ĵus vidis en la franca TV5 Don Quijote fare de la Kuba Nacia Baleto kun la koreografio de Alicia Alonso. Grandega ĝi estis!!!!!!!!!&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>A so a Theater</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/150776</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-05-12,post-150776</guid>
    <pubDate>Tue, 12 May 2009 16:45:29 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:16px;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="border-style:none;font-family:arial,helvetica,sans-serif;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;font-size:13px;font-size-adjust:none;font-stretch:normal;background-color:rgb(255, 255, 255);color:rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;             "Seit es das Theater gibt, war es immer ein Bedürfnis der Menschen hinter die Kulissen zu schauen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;D a g m a r  T r u x a&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt; erfüllt uns diesen Wunsch in ganz besonderer Weise.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Ihr Buch erlaubt nicht nur einen Blick hinter, sonder sogar unter die Bühne - bis hinein in den Souffleurkasten. Wir erfahren, dass sich auch an diesem Ort mitunter (kleine) Komödien und Tragödien abspielen können. Denn das Theater hinter dem Vorhang, so erfahren wir in diesem Buch, ist nicht weniger spannend, witzig, traurig, komisch und tragisch als jenes vor dem Vorhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Von 1975 bis 1992 war &lt;b&gt;D a g m a r  T r u x a&lt;/b&gt; am St. Pöltner Stadttheater engagiert. Sie lebt und arbeitet derzeit als Schauspielerin und Sängerin in Wien, wo sie sich u. a. auch dem künstlerischen Nachwuchs widmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Mit Niederösterreich ist sie aber immer noch verbunden durch ihre bereits 20 Jahre währende Zugehörigkeit zum Ensemble von Prof. Felix Dvorak bei den Festspielen in Berndorf."&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 102, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;"&gt;Hier kann man das Buch bestellen! Absolut lesenswert!!!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.boehlau.at/978-3-205-78179-0.html"&gt;http://www.boehlau.at/978-3-205-78179-0.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 102, 0);"&gt;oder hier :-)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.amazon.de/gp/product/3205781791"&gt;http://www.amazon.de/gp/product/3205781791&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;Die kommende Produktion!!!&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://theaterfest-noe.kulturportal.at/Spielort.aspx/Berndorf"&gt;http://theaterfest-noe.kulturportal.at/Spielort.aspx/Berndorf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;                &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;Dagmar T r u x a&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
"A so a Theater!!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schauspieler-Geschichten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
aus der Provinz&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Böhlau Verlag&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
2008. 155x235 mm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
164 S. mit zahlreichen s/w-und Farbabb. Gb.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Euro 24.90&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
ISBN 978-3-205-78179-0&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erfahrungen und Erlebnisse der Schauspielerin&lt;strong&gt; Dagmar T r u x a&lt;/strong&gt; aus siebzehn Jahren Engagement am Stadttheater St. Pölten - Geschichten, die sich nicht nur auf, sondern auch hinter der Bühne zugetragen haben. Ein Engagement "in der Provinz" galt für Schauspieler früher als wichtige Erfahrung in ihrem Theaterleben. Man war jung, konnte Erfahrungen sammeln und sich in der Geborgenheit eines Haus-Ensembles ausprobieren - kurzum, ein Repertoire erspielen und nebenbei erwachsen werden. Und dennoch gab es Orte, an die ein Schauspieler um nichts in der Welt engagiert werden wollte. Als "Das Letzte' galt ein Engagement in St. Pölten. Kaum ein Theaterwitz, der nicht in St. Pölten spielte, kaum jemand in Theaterkreisen, der keine Schauergeschichten über genau dieses Theater kannte. Eine, die es Mitte der siebziger Jahre dennoch genau dorthin - nämlich in das Stadttheater St. Pölten - geführt hatte, ist die Schauspielerin &lt;strong&gt;Dagmar T r  u x a&lt;/strong&gt;. Siebzehn Jahre lang, bis 1992 blieb sie dem Haus "in der Provinz" verbunden - das mittlerweile in einer Landeshauptstadt stand. Hier spielte sie alles, von der Operette bis zum Klassikerfach - und fand ihr Publikum. Ihre Erfahrungen und Erlebnisse, Geschichten und G'schichterln, Anekdoten und selbstironischen Gedanken beschreibt sie in diesem Buch.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>A so a Theater</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:16px;"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="border-style:none;font-family:arial,helvetica,sans-serif;font-style:normal;font-variant:normal;font-weight:normal;font-size:13px;font-size-adjust:none;font-stretch:normal;background-color:rgb(255, 255, 255);color:rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;             "Seit es das Theater gibt, war es immer ein Bedürfnis der Menschen hinter die Kulissen zu schauen. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;b&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;D a g m a r  T r u x a&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt; erfüllt uns diesen Wunsch in ganz besonderer Weise.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Ihr Buch erlaubt nicht nur einen Blick hinter, sonder sogar unter die Bühne - bis hinein in den Souffleurkasten. Wir erfahren, dass sich auch an diesem Ort mitunter (kleine) Komödien und Tragödien abspielen können. Denn das Theater hinter dem Vorhang, so erfahren wir in diesem Buch, ist nicht weniger spannend, witzig, traurig, komisch und tragisch als jenes vor dem Vorhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Von 1975 bis 1992 war &lt;b&gt;D a g m a r  T r u x a&lt;/b&gt; am St. Pöltner Stadttheater engagiert. Sie lebt und arbeitet derzeit als Schauspielerin und Sängerin in Wien, wo sie sich u. a. auch dem künstlerischen Nachwuchs widmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;color:black;"&gt;Mit Niederösterreich ist sie aber immer noch verbunden durch ihre bereits 20 Jahre währende Zugehörigkeit zum Ensemble von Prof. Felix Dvorak bei den Festspielen in Berndorf."&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 102, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:10pt;font-family:Arial;"&gt;Hier kann man das Buch bestellen! Absolut lesenswert!!!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.boehlau.at/978-3-205-78179-0.html"&gt;http://www.boehlau.at/978-3-205-78179-0.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 102, 0);"&gt;oder hier :-)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.amazon.de/gp/product/3205781791"&gt;http://www.amazon.de/gp/product/3205781791&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;Die kommende Produktion!!!&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://theaterfest-noe.kulturportal.at/Spielort.aspx/Berndorf"&gt;http://theaterfest-noe.kulturportal.at/Spielort.aspx/Berndorf&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;                &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="background:white none repeat scroll 0% 0%;"&gt;Dagmar T r u x a&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
"A so a Theater!!"&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schauspieler-Geschichten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
aus der Provinz&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Böhlau Verlag&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
2008. 155x235 mm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
164 S. mit zahlreichen s/w-und Farbabb. Gb.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Euro 24.90&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
ISBN 978-3-205-78179-0&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erfahrungen und Erlebnisse der Schauspielerin&lt;strong&gt; Dagmar T r u x a&lt;/strong&gt; aus siebzehn Jahren Engagement am Stadttheater St. Pölten - Geschichten, die sich nicht nur auf, sondern auch hinter der Bühne zugetragen haben. Ein Engagement "in der Provinz" galt für Schauspieler früher als wichtige Erfahrung in ihrem Theaterleben. Man war jung, konnte Erfahrungen sammeln und sich in der Geborgenheit eines Haus-Ensembles ausprobieren - kurzum, ein Repertoire erspielen und nebenbei erwachsen werden. Und dennoch gab es Orte, an die ein Schauspieler um nichts in der Welt engagiert werden wollte. Als "Das Letzte' galt ein Engagement in St. Pölten. Kaum ein Theaterwitz, der nicht in St. Pölten spielte, kaum jemand in Theaterkreisen, der keine Schauergeschichten über genau dieses Theater kannte. Eine, die es Mitte der siebziger Jahre dennoch genau dorthin - nämlich in das Stadttheater St. Pölten - geführt hatte, ist die Schauspielerin &lt;strong&gt;Dagmar T r  u x a&lt;/strong&gt;. Siebzehn Jahre lang, bis 1992 blieb sie dem Haus "in der Provinz" verbunden - das mittlerweile in einer Landeshauptstadt stand. Hier spielte sie alles, von der Operette bis zum Klassikerfach - und fand ihr Publikum. Ihre Erfahrungen und Erlebnisse, Geschichten und G'schichterln, Anekdoten und selbstironischen Gedanken beschreibt sie in diesem Buch.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Kiu havis la ideon pri la kreigho de la Eùropa Unio?</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/146099</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-04-26,post-146099</guid>
    <pubDate>Sun, 26 Apr 2009 13:43:13 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;div&gt;"Die  Vision  eines  politisch,  wirtschaftlich  und  militärisch  vereinten  Europas  formuliert&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Coudenhove erstmals in dem Artikel „Paneuropa-ein Vorschlag“, der am 15. November&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;1922 in der „Vossischen Zeitung“ in Berlin, und zwei Tage später in der Wiener „Neuen&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Freien  Presse“  erscheint."&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 0, 0);"&gt;Tio estas asertata nur pro la simpla nekono de la faktoj, ke Ludoviko Zamenhof jam en la jaro 1915 formulis &lt;/span&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 0, 0);"&gt;siajn ideojn pri la futuro de Eùropo en sia "Alvoko al la Diplomatoj".&lt;/span&gt;  &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Mi citas el la libro de Giordano Moya "Esperanto en prospektivo":&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&gt;Fine en 1915 dum plena mondmilito, kiun Zamenhof ne sukcesis transvivi, en la traktato "1915 Post la Granda Milito - Alvoko al la Diplomatoj" li pledas por la principo:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;"Chiu lando morale kaj materiale plene egalrajte apartenas al chiuj siaj filoj" kaj asertas ke "plej bone estus, se anstataù divesaj grandaj kaj malgrandaj regnoj ni havus iam proporcie kaj geografie aranghitaj "Unuigigajn Shtatojn de Eùropo".&lt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Kiu havis la ideon pri la kreigho de la Eùropa Unio?</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;div&gt;"Die  Vision  eines  politisch,  wirtschaftlich  und  militärisch  vereinten  Europas  formuliert&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Coudenhove erstmals in dem Artikel „Paneuropa-ein Vorschlag“, der am 15. November&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;1922 in der „Vossischen Zeitung“ in Berlin, und zwei Tage später in der Wiener „Neuen&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Freien  Presse“  erscheint."&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 0, 0);"&gt;Tio estas asertata nur pro la simpla nekono de la faktoj, ke Ludoviko Zamenhof jam en la jaro 1915 formulis &lt;/span&gt;&lt;span style="color:rgb(255, 0, 0);"&gt;siajn ideojn pri la futuro de Eùropo en sia "Alvoko al la Diplomatoj".&lt;/span&gt;  &lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Mi citas el la libro de Giordano Moya "Esperanto en prospektivo":&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&gt;Fine en 1915 dum plena mondmilito, kiun Zamenhof ne sukcesis transvivi, en la traktato "1915 Post la Granda Milito - Alvoko al la Diplomatoj" li pledas por la principo:&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;"Chiu lando morale kaj materiale plene egalrajte apartenas al chiuj siaj filoj" kaj asertas ke "plej bone estus, se anstataù divesaj grandaj kaj malgrandaj regnoj ni havus iam proporcie kaj geografie aranghitaj "Unuigigajn Shtatojn de Eùropo".&lt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Chi tie mi kantos ankaù esperante</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/145185</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-04-22,post-145185</guid>
    <pubDate>Wed, 22 Apr 2009 12:50:52 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;"Kiel Zamenhof konceptis la novan senton? En letero al Michaŭ (26.09.1904) (Ludovikito kajero 6. p. 170) li klare difinas ghin: " La Kongreso devas efiki sur la sentojn kaj fari impreson kiel eble pli grandan kaj neforgeseblan impreson. Multe da soleneco, muziko, efektoj por la okulo, ktp., ju pli ni efikos sur la sentojn, des pli niaj kongresoj, kaj sekve ankaù nia afero, farighos popularaj en la mondo. Estas domagho,  ke ni devas akiradi la mondon en tia maniero, sed la homoj havas tian naturon, ke oni povas ilin venki nur per la sentoj, dum per seka parolado Vi neniun konvinkos."&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Tio estas citajho el la libro de Giordano Moya "Esperanto en prospektivo".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;Do certe la morgaùa evento ne estos esperanto kongreso, tamen vidante la liston de la gastoj kaj de  la medioj, estas por mi tre granda ghojo surprizigi ilin per almenaù unu kanzono en esperanto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;Tion (italan kanzonon)mi proklamos per la vortoj (memkompreneble en la germana lingvo):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;"Karaj gesinjoroj, la sekvontan kanzonon mi te volonte kantus en la itala lingvo.......sed tion mi ne scipovas. Pro tio mi kantos nun esperante"&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Chi tie mi kantos ankaù esperante</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;"Kiel Zamenhof konceptis la novan senton? En letero al Michaŭ (26.09.1904) (Ludovikito kajero 6. p. 170) li klare difinas ghin: " La Kongreso devas efiki sur la sentojn kaj fari impreson kiel eble pli grandan kaj neforgeseblan impreson. Multe da soleneco, muziko, efektoj por la okulo, ktp., ju pli ni efikos sur la sentojn, des pli niaj kongresoj, kaj sekve ankaù nia afero, farighos popularaj en la mondo. Estas domagho,  ke ni devas akiradi la mondon en tia maniero, sed la homoj havas tian naturon, ke oni povas ilin venki nur per la sentoj, dum per seka parolado Vi neniun konvinkos."&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Tio estas citajho el la libro de Giordano Moya "Esperanto en prospektivo".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;Do certe la morgaùa evento ne estos esperanto kongreso, tamen vidante la liston de la gastoj kaj de  la medioj, estas por mi tre granda ghojo surprizigi ilin per almenaù unu kanzono en esperanto.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;Tion (italan kanzonon)mi proklamos per la vortoj (memkompreneble en la germana lingvo):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:rgb(51, 153, 102);"&gt;"Karaj gesinjoroj, la sekvontan kanzonon mi te volonte kantus en la itala lingvo.......sed tion mi ne scipovas. Pro tio mi kantos nun esperante"&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Mia nova retpagho (ankoraù ne kompleta)</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/136980</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-03-18,post-136980</guid>
    <pubDate>Wed, 18 Mar 2009 01:34:07 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.attilaschimmer.com/"&gt;www.attilaschimmer.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Mia nova retpagho (ankoraù ne kompleta)</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.attilaschimmer.com/"&gt;www.attilaschimmer.com&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Magyaroknak ajánlom</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/132829</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-03-01,post-132829</guid>
    <pubDate>Sun, 01 Mar 2009 00:12:31 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?v=PpHPXyL4cHg&amp;feature=related"&gt;www.youtube.com/watch?v=PpHPXyL4cHg&amp;feature=related&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Magyaroknak ajánlom</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?v=PpHPXyL4cHg&amp;feature=related"&gt;www.youtube.com/watch?v=PpHPXyL4cHg&amp;feature=related&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Blogo de Jorge</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/131621</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-02-23,post-131621</guid>
    <pubDate>Mon, 23 Feb 2009 12:17:36 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://jorgecice.blogspot.com/2007/01/pli-papisma-ol-la-papo.html?showComment=1176054000000"&gt;jorgecice.blogspot.com/2007/01/pli-papisma-ol-la-papo.html?showComment=1176054000000&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Blogo de Jorge</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://jorgecice.blogspot.com/2007/01/pli-papisma-ol-la-papo.html?showComment=1176054000000"&gt;jorgecice.blogspot.com/2007/01/pli-papisma-ol-la-papo.html?showComment=1176054000000&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Für denkende Menschen sehr zu empfehlen!</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/131569</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-02-23,post-131569</guid>
    <pubDate>Mon, 23 Feb 2009 09:07:48 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.danieleganser.ch/Historiker_und_Wahrheitssuche_1211566717.html"&gt;www.danieleganser.ch/Historiker_und_Wahrheitssuche_1211566717.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Für denkende Menschen sehr zu empfehlen!</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.danieleganser.ch/Historiker_und_Wahrheitssuche_1211566717.html"&gt;www.danieleganser.ch/Historiker_und_Wahrheitssuche_1211566717.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Traduko el la ĉeĥa al esperanto bezonata</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/129765</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-02-15,post-129765</guid>
    <pubDate>Sun, 15 Feb 2009 21:40:56 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;pre&gt;&lt;br /&gt;
mili roberte pokud mas zajem mohu ti sehnat nadherny vyrezavany &lt;br /&gt;
nabytek za naprosto smnesne ceny mam jednoho kamarada &lt;br /&gt;
ktery ma obchod z prave takovim zbozim momentalne uz bydlim v brne &lt;br /&gt;
bydlim hned u hlavniho nadrazi adresa je : kopecneho &lt;br /&gt;
46 no mnej se pekne uzivej slunecnych dni co nas ted provazi &lt;br /&gt;
z pozdravem kamrad bedrich&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Traduko el la ĉeĥa al esperanto bezonata</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;pre&gt;&lt;br /&gt;
mili roberte pokud mas zajem mohu ti sehnat nadherny vyrezavany &lt;br /&gt;
nabytek za naprosto smnesne ceny mam jednoho kamarada &lt;br /&gt;
ktery ma obchod z prave takovim zbozim momentalne uz bydlim v brne &lt;br /&gt;
bydlim hned u hlavniho nadrazi adresa je : kopecneho &lt;br /&gt;
46 no mnej se pekne uzivej slunecnych dni co nas ted provazi &lt;br /&gt;
z pozdravem kamrad bedrich&lt;/pre&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Türken verweigern sich der Integration Kurier von Peter Rabl, Sonntag 1. Februar 2009</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/126608</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2009-02-02,post-126608</guid>
    <pubDate>Mon, 02 Feb 2009 22:35:45 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;Die gute Nachricht ist, dass Integration zum zentralen politischen Thema wird, und dass das Schönreden objektiver Probleme mit Zuwanderern ein Ende hat. Die schlechte Nachricht ist, die Erkenntnis aus diesem objektiven Blick, dass sich sehr viele türkische Zuwanderer der Integration verweigern und in  einer vielfach bedenklichen Paralellgesellschaft leben.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Es war überfällig, dass die Diskussion über die Probleme mit der Zuwanderung nicht der ausländerfeindlichen Hetze der Rechten überlassen bleibt. Probleme und Tatsachen bleiben solche, auch wenn sie von Strache &amp; Co. Politisch missbraucht werden.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Eine in der Vorwoche veröffentlichte deutsche Untersuchung ergab, dass türkische Zuwanderer das weitaus geringste Interesse an Integration haben. Die erschreckenden Ergebnisse der Untersuchung gelten auch für die Türken in Österreich, vor allem in Wien.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;75 Prozent der Türken 2. und 3. Generation haben bestenfalls einen Pflichtschulablschluss, viele verlassen die Schule ohne ausreichende Sprachkenntnisse und Lesefähigkeit. Nur 4 Prozent schaffen die Matura. Jedes dritte Mädchen bleibt nach dem Schulabschluss zu Hause. Karriereplan Hausfrau und Mehrfach-Mutter.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Die folge ist eine Arbeitslosenquote der türkischen Zuwanderer von über 12 Prozent, das dreifache der durchschnittlichen Quote in Österreich. Noch schlechter schaut es mit dem Anteil der Türken aus, die insgesamt einer Erwerbstätigkeit nachgehen oder sie anstreben.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:18pt;"&gt; Falsche Zuwanderungspolitik&lt;/span&gt;  Was heute ein kaum lösbares Problem ist, wurzelt in einer völlig verfehlten Zuwanderungspolitik der letzten Jahrzehnte.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Als billige Gastarbeiter für schlechteste Jobs wurden Zehntausende Analphabeten aus Anatolien angeworben. Unter dem Titel der Familienzusammenführung kamen Frauen und teilweise halbwüchsige Kinder nach.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Selbst ungebildet, konnte die erste Generation ihre Kinder nicht zur Bildung animieren. Stattdessen kapseln sich sehr viele Türken in ihren archaisch-patriarchalischen Familienstrukturen, in zunehmender islamischer Religiosität und in türkischem Nationalismus ab.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Zehntausende zugewanderte Türken leben in einer Paralellgesellschaft zwischen Gebetsräumen und türkischem Satelliten -TV zu Hause. Ihre Chance auf Integration scheitern an eigenem Unwillen und mangelnden Deutschkenntnissen, die an die vielen Kleinkinder tradiert werden. Ihre Chance auf die Billigjobs für die allein sie bestenfalls qualifiziert sind, sinken angesichts der Krise dramatisch. Es bildet sich ein Subproletariat, abhängig von Sozial – und Familienhilfe.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Integration durch bessere Ausbildung in Kindergarten und Schule kann für die Jüngsten eine neue Chance sein. Für die meisten der Erwachsenen und Jugendlichen kommt das zu spät.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Man wird wohl überlegen müssen, ob man mit finanziellen Anreizen die Rückkehr von nicht Integrationswilligen in ihre Heimat organisiert.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Zu ihrem Besten und zu dem ihres Gastlandes.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;peter.rabl@kurier.at &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Türken verweigern sich der Integration Kurier von Peter Rabl, Sonntag 1. Februar 2009</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;Die gute Nachricht ist, dass Integration zum zentralen politischen Thema wird, und dass das Schönreden objektiver Probleme mit Zuwanderern ein Ende hat. Die schlechte Nachricht ist, die Erkenntnis aus diesem objektiven Blick, dass sich sehr viele türkische Zuwanderer der Integration verweigern und in  einer vielfach bedenklichen Paralellgesellschaft leben.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Es war überfällig, dass die Diskussion über die Probleme mit der Zuwanderung nicht der ausländerfeindlichen Hetze der Rechten überlassen bleibt. Probleme und Tatsachen bleiben solche, auch wenn sie von Strache &amp; Co. Politisch missbraucht werden.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Eine in der Vorwoche veröffentlichte deutsche Untersuchung ergab, dass türkische Zuwanderer das weitaus geringste Interesse an Integration haben. Die erschreckenden Ergebnisse der Untersuchung gelten auch für die Türken in Österreich, vor allem in Wien.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;75 Prozent der Türken 2. und 3. Generation haben bestenfalls einen Pflichtschulablschluss, viele verlassen die Schule ohne ausreichende Sprachkenntnisse und Lesefähigkeit. Nur 4 Prozent schaffen die Matura. Jedes dritte Mädchen bleibt nach dem Schulabschluss zu Hause. Karriereplan Hausfrau und Mehrfach-Mutter.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Die folge ist eine Arbeitslosenquote der türkischen Zuwanderer von über 12 Prozent, das dreifache der durchschnittlichen Quote in Österreich. Noch schlechter schaut es mit dem Anteil der Türken aus, die insgesamt einer Erwerbstätigkeit nachgehen oder sie anstreben.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:18pt;"&gt; Falsche Zuwanderungspolitik&lt;/span&gt;  Was heute ein kaum lösbares Problem ist, wurzelt in einer völlig verfehlten Zuwanderungspolitik der letzten Jahrzehnte.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Als billige Gastarbeiter für schlechteste Jobs wurden Zehntausende Analphabeten aus Anatolien angeworben. Unter dem Titel der Familienzusammenführung kamen Frauen und teilweise halbwüchsige Kinder nach.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Selbst ungebildet, konnte die erste Generation ihre Kinder nicht zur Bildung animieren. Stattdessen kapseln sich sehr viele Türken in ihren archaisch-patriarchalischen Familienstrukturen, in zunehmender islamischer Religiosität und in türkischem Nationalismus ab.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Zehntausende zugewanderte Türken leben in einer Paralellgesellschaft zwischen Gebetsräumen und türkischem Satelliten -TV zu Hause. Ihre Chance auf Integration scheitern an eigenem Unwillen und mangelnden Deutschkenntnissen, die an die vielen Kleinkinder tradiert werden. Ihre Chance auf die Billigjobs für die allein sie bestenfalls qualifiziert sind, sinken angesichts der Krise dramatisch. Es bildet sich ein Subproletariat, abhängig von Sozial – und Familienhilfe.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Integration durch bessere Ausbildung in Kindergarten und Schule kann für die Jüngsten eine neue Chance sein. Für die meisten der Erwachsenen und Jugendlichen kommt das zu spät.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Man wird wohl überlegen müssen, ob man mit finanziellen Anreizen die Rückkehr von nicht Integrationswilligen in ihre Heimat organisiert.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Zu ihrem Besten und zu dem ihres Gastlandes.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;peter.rabl@kurier.at &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Nia karega Jörg Haider mortis</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/99513</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-10-12,post-99513</guid>
    <pubDate>Sun, 12 Oct 2008 01:09:36 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;h1&gt;&lt;strong&gt;Jörg Haider bei Verkehrsunfall gestorben&lt;/strong&gt;&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;img height="142" width="200" src="http://estb.msn.com/i/61/1EC3D1691BEF385D76A725177F502B.jpg" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Jörg Haider ist tot, ganz Kärnten trauert. Der Landeshauptmann starb in der Nacht auf Samstag bei einem Autounfall in der Ortschaft Lambichl südlich von Klagenfurt. Vertreter aller Parteien würdigten Haider als charismatischen Politiker, der es verstanden habe, Stimmungen in der Bevölkerung aufzunehmen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Sitzungen der Landesregierung und des BZÖ standen am Samstag im Zeichen der Trauer. Ins Kondolenzbuch trugen sich alle führenden Repräsentanten Kärntens ein. Bei einer Trauersitzung des BZÖ appellierten mehrere Vertreter der Parteispitze an die Gesinnungsfreunde, die "politische Vision" des Bündnis-Chefs weiterzutragen. Landesrat Uwe Scheuch sprach von Haider als einem "politischen Vater" und fühlte sich an die Terroranschläge des 11. Septembers erinnert, Generalsekretär Stefan Petzner trat für Zusammenhalt ein, "auch in den bitteren, schweren Stunden".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Knapp 800 Parteifunktionäre, Freunde und Anhänger hatten sich im VIP-Raum des Fußball-Stadions getroffen. In der Mitte des Spielfelds brannten zu einem Kreis arrangierte Öl-Lichter um das Kärntner Landeswappen. Auf einer Großleinwand wurde zudem Haiders Porträt abgebildet.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der Landeshauptmann war am Weg von einer Veranstaltung in Velden heim ins Bärental, als er nach einem Überholmanöver von der Straße abkam. Sein Auto mähte eine Thujenhecke nieder, krachte danach gegen den Betonpfeiler eines Gartenzauns und prallte gegen einen Hydranten. Danach überschlug es sich mehrmals und kam im rechten Winkel zur Fahrtrichtung auf den Rädern zum Stillstand.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Haider erlitt bei dem Unfall schwerste multiple Verletzungen, denen er wenig später erlag. Das Ergebnis der Obduktion steht noch aus. Die Unfallspur zieht sich über rund 150 Meter. Wie schnell Haider zum Unfallzeitpunkt gefahren ist, war vorerst noch unklar. Ersten Einschätzungen von Polizeibeamten zufolge dürfte er aber deutlich schneller als die an der Unfallstelle erlaubten 70 km/h gefahren sein. Die technische Untersuchung soll am Sonntag erfolgen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Bundespräsident Fischer zeigte sich "tief betroffen" und betonte, dass Haider ein "Politiker mit großen Begabungen" gewesen sei, der mit seinem politischen Wirken Begeisterung auslösen habe können. Bundeskanzler Gusenbauer unterstrich, dass Haider als langjähriger Landeshauptmann nicht nur die Kärntner Politik entscheidend beeinflusst, sondern auch die gesamte österreichische innenpolitische Landschaft über Jahrzehnte hinweg geprägt habe.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Tiefe Betroffenheit über Haiders Tod herrschte vor allem beim BZÖ. Haiders Stellvertreter Gerhard Dörfler, der nun zumindest vorübergehend Landeshauptmann wird, sagte, in Kärnten sei "die Sonne vom Himmel gefallen". Haiders Vorgänger als BZÖ-Obmann, Westenthaler, würdigte den Landeshauptmann als "einen der größten Politiker der österreichischen Nachkriegsgeschichte".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Doch auch von anderer politischer Seite kamen entsprechende Würdigungen. FPÖ-Obmann Strache, der sich zuletzt mit Haider wieder halbwegs zusammengerauft hatte, zeigte sich geschockt: "Mit seinem Ableben verliert die Republik einen großartigen Politiker." SPÖ-Chef Faymann nannte Haider einen "Ausnahmepolitiker". ÖVP-Obmann Pröll betonte, dass kaum ein anderer die österreichische Innenpolitik in den vergangenen Jahrzehnten derart geprägt habe. Die designierte Grünen-Bundessprecherin Glawischnig bezeichnete Haider als eine der prägendsten politischen Figuren in Österreichs Innenpolitik in den letzten Jahrzehnten, die aber auch entschieden polarisiert habe. Auch die Slowenen-Organisationen, die mit Haider in keinem allzu guten Einvernehmen standen, bekundeten der Familie Beileid.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der freiheitliche EU-Abgeordnete Andreas Mölzer, langjähriger Weggefährte Jörg Haiders, ließ am Abend aufhorchen, als er eine Wiedervereinigung von BZÖ und FPÖ als konkrete Konsequenz des plötzlichen Todes des BZÖ-Obmanns in den Raum stellte. Es sei nun an allen, "die wir glauben, freiheitlich eingestellt zu sein", sich zu überlegen, was denn das Vermächtnis Haiders sei.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der Kärntner Landeshauptmann wurde 58 Jahre alt. Er hinterlässt eine Frau und zwei erwachsene Töchter. Seine in Oberösterreich lebende Mutter weilte zum Zeitpunkt des Unfalls in Kärnten, da am Wochenende im Bärental ihr 90. Geburtstag groß gefeiert hätte werden sollen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Nia karega Jörg Haider mortis</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;h1&gt;&lt;strong&gt;Jörg Haider bei Verkehrsunfall gestorben&lt;/strong&gt;&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;img height="142" width="200" src="http://estb.msn.com/i/61/1EC3D1691BEF385D76A725177F502B.jpg" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Jörg Haider ist tot, ganz Kärnten trauert. Der Landeshauptmann starb in der Nacht auf Samstag bei einem Autounfall in der Ortschaft Lambichl südlich von Klagenfurt. Vertreter aller Parteien würdigten Haider als charismatischen Politiker, der es verstanden habe, Stimmungen in der Bevölkerung aufzunehmen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Sitzungen der Landesregierung und des BZÖ standen am Samstag im Zeichen der Trauer. Ins Kondolenzbuch trugen sich alle führenden Repräsentanten Kärntens ein. Bei einer Trauersitzung des BZÖ appellierten mehrere Vertreter der Parteispitze an die Gesinnungsfreunde, die "politische Vision" des Bündnis-Chefs weiterzutragen. Landesrat Uwe Scheuch sprach von Haider als einem "politischen Vater" und fühlte sich an die Terroranschläge des 11. Septembers erinnert, Generalsekretär Stefan Petzner trat für Zusammenhalt ein, "auch in den bitteren, schweren Stunden".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Knapp 800 Parteifunktionäre, Freunde und Anhänger hatten sich im VIP-Raum des Fußball-Stadions getroffen. In der Mitte des Spielfelds brannten zu einem Kreis arrangierte Öl-Lichter um das Kärntner Landeswappen. Auf einer Großleinwand wurde zudem Haiders Porträt abgebildet.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der Landeshauptmann war am Weg von einer Veranstaltung in Velden heim ins Bärental, als er nach einem Überholmanöver von der Straße abkam. Sein Auto mähte eine Thujenhecke nieder, krachte danach gegen den Betonpfeiler eines Gartenzauns und prallte gegen einen Hydranten. Danach überschlug es sich mehrmals und kam im rechten Winkel zur Fahrtrichtung auf den Rädern zum Stillstand.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Haider erlitt bei dem Unfall schwerste multiple Verletzungen, denen er wenig später erlag. Das Ergebnis der Obduktion steht noch aus. Die Unfallspur zieht sich über rund 150 Meter. Wie schnell Haider zum Unfallzeitpunkt gefahren ist, war vorerst noch unklar. Ersten Einschätzungen von Polizeibeamten zufolge dürfte er aber deutlich schneller als die an der Unfallstelle erlaubten 70 km/h gefahren sein. Die technische Untersuchung soll am Sonntag erfolgen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Bundespräsident Fischer zeigte sich "tief betroffen" und betonte, dass Haider ein "Politiker mit großen Begabungen" gewesen sei, der mit seinem politischen Wirken Begeisterung auslösen habe können. Bundeskanzler Gusenbauer unterstrich, dass Haider als langjähriger Landeshauptmann nicht nur die Kärntner Politik entscheidend beeinflusst, sondern auch die gesamte österreichische innenpolitische Landschaft über Jahrzehnte hinweg geprägt habe.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Tiefe Betroffenheit über Haiders Tod herrschte vor allem beim BZÖ. Haiders Stellvertreter Gerhard Dörfler, der nun zumindest vorübergehend Landeshauptmann wird, sagte, in Kärnten sei "die Sonne vom Himmel gefallen". Haiders Vorgänger als BZÖ-Obmann, Westenthaler, würdigte den Landeshauptmann als "einen der größten Politiker der österreichischen Nachkriegsgeschichte".&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Doch auch von anderer politischer Seite kamen entsprechende Würdigungen. FPÖ-Obmann Strache, der sich zuletzt mit Haider wieder halbwegs zusammengerauft hatte, zeigte sich geschockt: "Mit seinem Ableben verliert die Republik einen großartigen Politiker." SPÖ-Chef Faymann nannte Haider einen "Ausnahmepolitiker". ÖVP-Obmann Pröll betonte, dass kaum ein anderer die österreichische Innenpolitik in den vergangenen Jahrzehnten derart geprägt habe. Die designierte Grünen-Bundessprecherin Glawischnig bezeichnete Haider als eine der prägendsten politischen Figuren in Österreichs Innenpolitik in den letzten Jahrzehnten, die aber auch entschieden polarisiert habe. Auch die Slowenen-Organisationen, die mit Haider in keinem allzu guten Einvernehmen standen, bekundeten der Familie Beileid.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der freiheitliche EU-Abgeordnete Andreas Mölzer, langjähriger Weggefährte Jörg Haiders, ließ am Abend aufhorchen, als er eine Wiedervereinigung von BZÖ und FPÖ als konkrete Konsequenz des plötzlichen Todes des BZÖ-Obmanns in den Raum stellte. Es sei nun an allen, "die wir glauben, freiheitlich eingestellt zu sein", sich zu überlegen, was denn das Vermächtnis Haiders sei.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Der Kärntner Landeshauptmann wurde 58 Jahre alt. Er hinterlässt eine Frau und zwei erwachsene Töchter. Seine in Oberösterreich lebende Mutter weilte zum Zeitpunkt des Unfalls in Kärnten, da am Wochenende im Bärental ihr 90. Geburtstag groß gefeiert hätte werden sollen.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Muziko, Esperanto kaj mi</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/73752</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-06-25,post-73752</guid>
    <pubDate>Wed, 25 Jun 2008 20:15:02 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;Mi naskighis en Budapeshto, la abiturientan ekzamenon mi faris en la faka mezlernejo pri restoracia industrio. En mia 10-a jaragho mi komencis gimnastikadon en la sportkluboj KSI kaj Dózsa, poste 2,5 jarojn mi ludis naghpilkadon. Post la mezlernejo laù la konsiloj de mia plej bona amiko, samklasano János Nagy (futbalisto, poste unu el la steluloj de la sportklubo MTK) mi komencis lerni la kantadon. Mia unua instruisto estis Babi Kovács, baldaù poste Zsuzsa Kósa en la budapeshta kantostudio de OSzK, kaj post la sukcesa ekzameno en la estradmuzika studio de la Hungara Radio mi ighis lernanto che Tamás Balassa P.&lt;br /&gt;
Dum mia lernado-periodo mi ne povis sufiche enspezi por vivteni min, do tiutempe mi laboris laù mia lernita profesio kiel kelnero en la Hotelo Hilton.&lt;br /&gt;
Kiel 20-jarulo mi decidis, ke kantado estos la chefa afero en mia vivo, do kiam oni ofertis laboreblon en revuo de Cenario en Vieno, mi tuj akceptis ghin. Samtempe mi faris sukcesan akceptan ekzamenon al la opereta kaj muzikala fako de Viena Shtata Konservatorio.&lt;br /&gt;
Post kvar jaroj kaj fina ekzameno mi tuj iris al turneo por ludi en la "Superstelulo Jesuo Kristo", kion ni prezentis chefe en Germanio kaj Svisio.&lt;br /&gt;
Post tio sekvis miaj teatrejaj jaroj en la Urba Teatro de Baden bei Wien kaj en St. Pölten, kaj denove venis la revuoj.&lt;br /&gt;
Tri jarojn mi turneadis en la lando kun la "Revuo Angelo Conti", sed faris gastviziton ankaŭ al Italio, Svisio kaj Germanio.&lt;br /&gt;
En 2002 finfine pretighis mia memstara programo kun la titolo "Das Tier in mir", kion mi unuafoje prezentis en Vieno /Gloria Theater/ Intertempe granda parto de la programo estas jam tradukita al esperanto pere de la helpo de tiel afablaj geeperantistinoj kiel Helga Farukuoye kiu tradukis amuzan tekston de Loriot, kaj Katinjo Fetes-Tosegi kiu tradukis amuzan monologon de Hugo Wiener "Favora tago" kaj multajn aliajn tekstojn. &lt;br /&gt;
Tiu "cirka vivo" plachas al mi, tamen mi ne neglektas la teatron, tial regule akceptas iujn tieajn rolojn, kiel lastatempe sur la scenejo de "Buehne 21" aù "Gloria Theater" en Vieno. Aldonighis al ili ankaù pli aù malpli grandaj roltaskoj en filmoj, operetaj kaj preghejaj koncertoj.&lt;br /&gt;
Lastatempe mi pasigas chiam pli da tempo en Hungario, kie helpas al mi tiel afablaj kaj sindonaj kolegoj, kiel mia kvazaù-frato Péter Berentei, aù la teksto-verkisto Iván Bradányi, la komponisto Sándor Munkácsi, la kantistino Kati Rácz (por mi shi estas pli ol monda stelulo), kaj mia amiko, la mirinda verkisto de teatraj tekstoj Géza Csemer, kiuj helpis al mi neniam perdi la ligighon al Budapeshto.&lt;br /&gt;
Péter Berentei helpis al mi trovi vojon al miaj unuaj hungariaj televidaj roloj. Poste ghis junio 2007 kune kun mia kara kolegino Eva Endrödi ni prezentis la duhoran elsendon "Laùdezire" en la privata hungara televidkanalo Zenit TV. Shi salutis la spektantojn hungare kaj mi faris la saman gemane kaj esperante.  &lt;br /&gt;
Mia unua agado en Esperantujo okazis pasintjare en Mariboro/Slovenio. S-ino Vesna Obradovic invitis min partopreni en la EEU kongreso kie mi dufoje koncertis. Sekvis la invito al Zagrebo chijare pere de S-ino Spomenka Shtimec okaze de la centjarigho de la Kroata Esperanto Movado. Nun sekvos alia elpasho en Wörgl/Tirolo okaze de la kunveno de la Aùstra Esperanto Movado. En aùgusto sekvos denove Kroatio. &lt;br /&gt;
En Mariboro mi konatighis kun la hispana kantisto kaj verkisto Manuel Pancorbo Castro kiu tuj skribis mirindan tekston por mi. "Kiel mia amo"- estas traduko de la fama hispana kanzono "Como yo te amo".  Tio estis la komenco de vera internacia kunlaborado.  Ni decidis realigi nian unuan komunan projekton -dek kanzonojn en esperanto. Do la projekto antaùeniras pasho al pasho.  Tio devas esti multe pli bonkvalita ol chio kion mi faris iam ajn antaùe. Unue pro la mirindaj tekstoj kaj due char esperanto ighis la plej grava afero en mia vivo.&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Muziko, Esperanto kaj mi</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;Mi naskighis en Budapeshto, la abiturientan ekzamenon mi faris en la faka mezlernejo pri restoracia industrio. En mia 10-a jaragho mi komencis gimnastikadon en la sportkluboj KSI kaj Dózsa, poste 2,5 jarojn mi ludis naghpilkadon. Post la mezlernejo laù la konsiloj de mia plej bona amiko, samklasano János Nagy (futbalisto, poste unu el la steluloj de la sportklubo MTK) mi komencis lerni la kantadon. Mia unua instruisto estis Babi Kovács, baldaù poste Zsuzsa Kósa en la budapeshta kantostudio de OSzK, kaj post la sukcesa ekzameno en la estradmuzika studio de la Hungara Radio mi ighis lernanto che Tamás Balassa P.&lt;br /&gt;
Dum mia lernado-periodo mi ne povis sufiche enspezi por vivteni min, do tiutempe mi laboris laù mia lernita profesio kiel kelnero en la Hotelo Hilton.&lt;br /&gt;
Kiel 20-jarulo mi decidis, ke kantado estos la chefa afero en mia vivo, do kiam oni ofertis laboreblon en revuo de Cenario en Vieno, mi tuj akceptis ghin. Samtempe mi faris sukcesan akceptan ekzamenon al la opereta kaj muzikala fako de Viena Shtata Konservatorio.&lt;br /&gt;
Post kvar jaroj kaj fina ekzameno mi tuj iris al turneo por ludi en la "Superstelulo Jesuo Kristo", kion ni prezentis chefe en Germanio kaj Svisio.&lt;br /&gt;
Post tio sekvis miaj teatrejaj jaroj en la Urba Teatro de Baden bei Wien kaj en St. Pölten, kaj denove venis la revuoj.&lt;br /&gt;
Tri jarojn mi turneadis en la lando kun la "Revuo Angelo Conti", sed faris gastviziton ankaŭ al Italio, Svisio kaj Germanio.&lt;br /&gt;
En 2002 finfine pretighis mia memstara programo kun la titolo "Das Tier in mir", kion mi unuafoje prezentis en Vieno /Gloria Theater/ Intertempe granda parto de la programo estas jam tradukita al esperanto pere de la helpo de tiel afablaj geeperantistinoj kiel Helga Farukuoye kiu tradukis amuzan tekston de Loriot, kaj Katinjo Fetes-Tosegi kiu tradukis amuzan monologon de Hugo Wiener "Favora tago" kaj multajn aliajn tekstojn. &lt;br /&gt;
Tiu "cirka vivo" plachas al mi, tamen mi ne neglektas la teatron, tial regule akceptas iujn tieajn rolojn, kiel lastatempe sur la scenejo de "Buehne 21" aù "Gloria Theater" en Vieno. Aldonighis al ili ankaù pli aù malpli grandaj roltaskoj en filmoj, operetaj kaj preghejaj koncertoj.&lt;br /&gt;
Lastatempe mi pasigas chiam pli da tempo en Hungario, kie helpas al mi tiel afablaj kaj sindonaj kolegoj, kiel mia kvazaù-frato Péter Berentei, aù la teksto-verkisto Iván Bradányi, la komponisto Sándor Munkácsi, la kantistino Kati Rácz (por mi shi estas pli ol monda stelulo), kaj mia amiko, la mirinda verkisto de teatraj tekstoj Géza Csemer, kiuj helpis al mi neniam perdi la ligighon al Budapeshto.&lt;br /&gt;
Péter Berentei helpis al mi trovi vojon al miaj unuaj hungariaj televidaj roloj. Poste ghis junio 2007 kune kun mia kara kolegino Eva Endrödi ni prezentis la duhoran elsendon "Laùdezire" en la privata hungara televidkanalo Zenit TV. Shi salutis la spektantojn hungare kaj mi faris la saman gemane kaj esperante.  &lt;br /&gt;
Mia unua agado en Esperantujo okazis pasintjare en Mariboro/Slovenio. S-ino Vesna Obradovic invitis min partopreni en la EEU kongreso kie mi dufoje koncertis. Sekvis la invito al Zagrebo chijare pere de S-ino Spomenka Shtimec okaze de la centjarigho de la Kroata Esperanto Movado. Nun sekvos alia elpasho en Wörgl/Tirolo okaze de la kunveno de la Aùstra Esperanto Movado. En aùgusto sekvos denove Kroatio. &lt;br /&gt;
En Mariboro mi konatighis kun la hispana kantisto kaj verkisto Manuel Pancorbo Castro kiu tuj skribis mirindan tekston por mi. "Kiel mia amo"- estas traduko de la fama hispana kanzono "Como yo te amo".  Tio estis la komenco de vera internacia kunlaborado.  Ni decidis realigi nian unuan komunan projekton -dek kanzonojn en esperanto. Do la projekto antaùeniras pasho al pasho.  Tio devas esti multe pli bonkvalita ol chio kion mi faris iam ajn antaùe. Unue pro la mirindaj tekstoj kaj due char esperanto ighis la plej grava afero en mia vivo.&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Centjara festo de la kroata esperanto movado</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/67565</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-05-28,post-67565</guid>
    <pubDate>Wed, 28 May 2008 18:22:06 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;Kara Spomenka,&lt;br /&gt;
mi kore dankas al vi pro la invito! Mi estas fiera por ke mi povis esti parto de la centjara festo de la Kroata esperanto movado. Tio estis vere granda kaj grava travivajho por mi. La tutan programon mi spektis de la flanko de la scenejo kaj mi devas konfesi ke mi ofte batalis kontraù la larmoj aùdante tiajn elstarajn artistojn &lt;br /&gt;
kantante kaj ludante kroatan, makedonan kaj bosnan muzikon.  La kanzono "Leise flehen meine Lieder" de Schubert en esperanto profunde impresis min. La infanoj tiel talentaj, dolchaj kaj viglaj donas esperon al esperanto kaj montras al indiferentuloj ke esperanto ne estas ia maljuna kaj malmoderna ideo de kelkaj frenezuloj sed estas moderna kaj vivanta lingvo. Mi tre ghojas, ke mi konatighis kun la granda aktorino Vida Jerman kaj por ke mi nun chiam povas aùskulti shian vochon kaj ekzemplodonan belan prononcon. (Mi senchese aúskultas shian kompaktan diskon).&lt;br /&gt;
Mi volas laùdi ankaù la teknikistojn de la koncertejo Lisinsky. Ekzemplodona, rapida kaj helpema laboro! &lt;br /&gt;
Mi volas laùdi vian laboron kaj chiun persone kiuj kunlaboris kaj organizis tiun unikan eventon. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kiam mi revenis hejmen mi tuj altelefonis miajn amikojn kaj rakontis chion pri la evento sed ne nur. Min impresis la pureco de la urbo, la ghentileco de la loghantaro kio povus esti ekzemplodona al pluraj aliaj chefurboj en Eùropo. Mi ne haltos senchese paroli pri tio. &lt;br /&gt;
Kun koraj salutoj el Vieno,&lt;br /&gt;
Attila&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Centjara festo de la kroata esperanto movado</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;Kara Spomenka,&lt;br /&gt;
mi kore dankas al vi pro la invito! Mi estas fiera por ke mi povis esti parto de la centjara festo de la Kroata esperanto movado. Tio estis vere granda kaj grava travivajho por mi. La tutan programon mi spektis de la flanko de la scenejo kaj mi devas konfesi ke mi ofte batalis kontraù la larmoj aùdante tiajn elstarajn artistojn &lt;br /&gt;
kantante kaj ludante kroatan, makedonan kaj bosnan muzikon.  La kanzono "Leise flehen meine Lieder" de Schubert en esperanto profunde impresis min. La infanoj tiel talentaj, dolchaj kaj viglaj donas esperon al esperanto kaj montras al indiferentuloj ke esperanto ne estas ia maljuna kaj malmoderna ideo de kelkaj frenezuloj sed estas moderna kaj vivanta lingvo. Mi tre ghojas, ke mi konatighis kun la granda aktorino Vida Jerman kaj por ke mi nun chiam povas aùskulti shian vochon kaj ekzemplodonan belan prononcon. (Mi senchese aúskultas shian kompaktan diskon).&lt;br /&gt;
Mi volas laùdi ankaù la teknikistojn de la koncertejo Lisinsky. Ekzemplodona, rapida kaj helpema laboro! &lt;br /&gt;
Mi volas laùdi vian laboron kaj chiun persone kiuj kunlaboris kaj organizis tiun unikan eventon. &lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
Kiam mi revenis hejmen mi tuj altelefonis miajn amikojn kaj rakontis chion pri la evento sed ne nur. Min impresis la pureco de la urbo, la ghentileco de la loghantaro kio povus esti ekzemplodona al pluraj aliaj chefurboj en Eùropo. Mi ne haltos senchese paroli pri tio. &lt;br /&gt;
Kun koraj salutoj el Vieno,&lt;br /&gt;
Attila&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Imre Szabó</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/38531</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-01-23,post-38531</guid>
    <pubDate>Wed, 23 Jan 2008 22:16:44 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k35"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Originalaj poemoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k15"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Baldaŭ Kristnasko&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k31"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Strangaj ritmoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k41"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Pasas la nokto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k45"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Sorĉkanto en bezono&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k48"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Egerfarmos&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k49"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Li forpasis&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:red;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k37"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Originalaj kantotekstoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;***************************************&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k20"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Mi suspektas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k21"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Vojaĝo eterna&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k22"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Venu kaŝe&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k23"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Malplenas la tago&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k24"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Eta sonĝo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k36"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Poemtradukoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;font-style:normal;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/indexe.html"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Poemoj de József Attila (e-libro)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k40"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Ágnes Ágai: Portretoj el la ĵupasinto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k14"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Ferenc Juhász: Vizi-benata vivo mia&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k30"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;János Lukáts: Arĝenta ponto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h4&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;font-style:normal;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k1"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Satteda sklaveco&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/h4&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k2"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Transilvanio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k18"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Mia vespero hejme&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k42"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: En patrujo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k43"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: S-ino L..&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k44"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Malgajite&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h2&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k3"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;András Sütő: El „Palmodimanĉo de ĉevalkomercisto”&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k6"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Miklós Radnóti: Kvara eklogo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k7"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Miklós Radnóti: Fragmento&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k8"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Lőrinc Szabó: Nokto bulvarda&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k9"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Zoltán Zelk: Violono savita el fajro&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k10"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Zoltán Zelk: Dek kvar versoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k11"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;István Vas: Kiam la rozoj ekodoris&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k12"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Weöres: Hortulan’ sur branĉo ora&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k13"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Weöres: Saturno en descendo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k46"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Rudolf Varga: Fuŝtempo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k47"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Rudolf Varga: En printempo neniampasema&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k32"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Printempa vento&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:purple;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k38"&gt;&lt;span&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;text-decoration:none;"&gt;Tradukoj el la kantaro Hozsanna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k27"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 20: Gregopaŝtistar'&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k25"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 21: Estu glor'!&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k29"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 23: Dia Filo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k28"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 25: Venis el alto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k26"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 29: Ho, vi belega&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k34"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 195: Estas vi ĉi-tere nia gvida stel'…&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k33"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 204: Ho, reĝino por ĉieloj…&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k19"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 280.B: Venkon Dian&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:purple;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k39"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Italigoj de Lina Gabrielli&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;***************************************&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k16"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Se qualcuno ti comprende&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k17"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Si levava la soglia&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Imre Szabó</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k35"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Originalaj poemoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k15"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Baldaŭ Kristnasko&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k31"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Strangaj ritmoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k41"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Pasas la nokto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k45"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Sorĉkanto en bezono&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k48"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Egerfarmos&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k49"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Li forpasis&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:red;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k37"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Originalaj kantotekstoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;***************************************&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k20"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Mi suspektas&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k21"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Vojaĝo eterna&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k22"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Venu kaŝe&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k23"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Malplenas la tago&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:navy;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k24"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Eta sonĝo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k36"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Poemtradukoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;font-style:normal;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/indexe.html"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Poemoj de József Attila (e-libro)&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k40"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Ágnes Ágai: Portretoj el la ĵupasinto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k14"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Ferenc Juhász: Vizi-benata vivo mia&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k30"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;János Lukáts: Arĝenta ponto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h4&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;font-style:normal;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k1"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Satteda sklaveco&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/h4&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k2"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Transilvanio&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k18"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Mia vespero hejme&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k42"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: En patrujo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k43"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: S-ino L..&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k44"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Petőfi: Malgajite&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h2&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k3"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;András Sütő: El „Palmodimanĉo de ĉevalkomercisto”&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/h2&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k6"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Miklós Radnóti: Kvara eklogo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k7"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Miklós Radnóti: Fragmento&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k8"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Lőrinc Szabó: Nokto bulvarda&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k9"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Zoltán Zelk: Violono savita el fajro&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k10"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Zoltán Zelk: Dek kvar versoj&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k11"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;István Vas: Kiam la rozoj ekodoris&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k12"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Weöres: Hortulan’ sur branĉo ora&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k13"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Sándor Weöres: Saturno en descendo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k46"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Rudolf Varga: Fuŝtempo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k47"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Rudolf Varga: En printempo neniampasema&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k32"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Printempa vento&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:purple;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k38"&gt;&lt;span&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;text-decoration:none;"&gt;Tradukoj el la kantaro Hozsanna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;"&gt;***************************************&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k27"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 20: Gregopaŝtistar'&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k25"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 21: Estu glor'!&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k29"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 23: Dia Filo&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k28"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 25: Venis el alto&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k26"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 29: Ho, vi belega&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k34"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 195: Estas vi ĉi-tere nia gvida stel'…&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k33"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 204: Ho, reĝino por ĉieloj…&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k19"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;N-ro 280.B: Venkon Dian&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:purple;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:black;font-family:Arial;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k39"&gt;&lt;span style="color:black;text-decoration:none;"&gt;Italigoj de Lina Gabrielli&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;***************************************&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k16"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Se qualcuno ti comprende&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:10pt;color:navy;"&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.vortaro.hu/mindenesszotar/jozohor/szaboe.html#k17"&gt;&lt;span style="color:navy;text-decoration:none;"&gt;Imre Szabó: Si levava la soglia&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-family:Arial;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Mihai Eminescu</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/37873</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-01-22,post-37873</guid>
    <pubDate>Tue, 22 Jan 2008 22:50:05 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Mihai EMINESCU&lt;/b&gt; [mihaj' eminesku] (realnome Mihai EMINOVICI; naskiĝis la &lt;a title="15-a de januaro" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_januaro"&gt;15-an de januaro&lt;/a&gt; &lt;a title="1850" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1850"&gt;1850&lt;/a&gt; en &lt;a title="Ipoteşti" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/w/index.php?title=Ipote%C5%9Fti&amp;action=edit"&gt;Ipoteşti&lt;/a&gt;, norda &lt;a title="Moldavio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Moldavio"&gt;Moldavio&lt;/a&gt;; mortis la &lt;a title="15-a de junio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_junio"&gt;15-an de junio&lt;/a&gt; &lt;a title="1889" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1889"&gt;1889&lt;/a&gt; en &lt;a title="Bukareŝto" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Bukare%C5%9Dto"&gt;Bukareŝto&lt;/a&gt;) estis &lt;a title="Rumanio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Rumanio"&gt;rumana&lt;/a&gt; poeto.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;De 1869 ĝis 1874 li studis filozofion en &lt;a title="Vieno" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Vieno"&gt;Vieno&lt;/a&gt; kaj &lt;a title="Berlino" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Berlino"&gt;Berlino&lt;/a&gt;. Reveninte al Rumanio li vivtenis sin i.a. kiel ĵurnalisto, instruisto kaj direktoro de biblioteko.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Per sia verkaro, konsistanta el rakontoj, poemoj, fabeloj kaj eseoj, li esence kontribuis al la mondvasta agnosko de la rumana literaturo.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Mihai EMINESCU&lt;/b&gt; [mihaj' eminesku] (realnome Mihai EMINOVICI; naskiĝis la &lt;a title="15-a de januaro" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_januaro"&gt;15-an de januaro&lt;/a&gt; &lt;a title="1850" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1850"&gt;1850&lt;/a&gt; en &lt;a title="Ipoteşti" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/w/index.php?title=Ipote%C5%9Fti&amp;action=edit"&gt;Ipoteşti&lt;/a&gt;, norda &lt;a title="Moldavio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Moldavio"&gt;Moldavio&lt;/a&gt;; mortis la &lt;a title="15-a de junio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_junio"&gt;15-an de junio&lt;/a&gt; &lt;a title="1889" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1889"&gt;1889&lt;/a&gt; en &lt;a title="Bukareŝto" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Bukare%C5%9Dto"&gt;Bukareŝto&lt;/a&gt;) estis &lt;a title="Rumanio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Rumanio"&gt;rumana&lt;/a&gt; poeto.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;De 1869 ĝis 1874 li studis filozofion en &lt;a title="Vieno" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Vieno"&gt;Vieno&lt;/a&gt; kaj &lt;a title="Berlino" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Berlino"&gt;Berlino&lt;/a&gt;. Reveninte al Rumanio li vivtenis sin i.a. kiel ĵurnalisto, instruisto kaj direktoro de biblioteko.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Per sia verkaro, konsistanta el rakontoj, poemoj, fabeloj kaj eseoj, li esence kontribuis al la mondvasta agnosko de la rumana literaturo.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Fonto de informoj: Vikipedio&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color:#00ff00;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Traduko de Imre Szabo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Batiĝas mez' de l' nokto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Batiĝas mez' de l' nokto, alta erco sonoras.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Min sonĝ' preteras, ĝi senprimice foras.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Pereo min repuŝi al tedaj vojoj volas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;kunviŝi vivon, morton sampalaj ĝi ekprovas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;sed la pesanta menso eĉ vibron ne ektremas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;inter ili du firme, senkline ĝi sin tenas.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;                                          &lt;i&gt;Esperantigis Imre Szabó&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;En la rumana lingvo:&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;em&gt;  Se bate miezul nopţii&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Se bate miezul nopţii in clopotul de-aramă,&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Şi somnul, vameş vieţii, nu vrea să-mi ieie vamă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Pe căi bătute-adesea vrea mintea să mă poarte,&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;S-asamăn într-olalta viaţă şi cu moarte;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Ci cumpăna gândirii-mi şi azi nu se mai schimbă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Căci între amândoua stă neclintă limbă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;           La originala teksto, MIHAI EMINESCU&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color:#ff9900;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;em&gt;Germanaj tradukoj&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Und Wenn&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn ein Zweig ans Fenster schlaegt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn die Pappeln rauschen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's dass ich wieder tief bewegt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dir nahe, um zu lauschen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und funkeln Sterne aus dem See,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erhellend seine Tiefen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So lindern Sehensucht sich und Weh,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die lang im Herzen schliefen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn der dichten Wolken Ziehn,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Mondesstrahlen traenken,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's, dass ich neu verzaubert bin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Von deinem Angedenken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Alfred Margul-Sperber)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="-1"&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette I&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es herbstet schon. Die welken Blaetter wehen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und schwere Tropfen prallen an die Scheiben;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du liest in alten, laengst vergilbten Schreiben&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suchst den Sinn des Lebens zu verstehen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit teuerem Kleinkram sich die Zeit vertreiben&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und klopft es an die Tuer, nicht oeffnen gehen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Liegt dann auch schon Morast auf den Allen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's schoener noch, am Offen traeumen bleiben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So sitz auch ich, und die Gedanken schweifen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Zur schoenen Fee ins alte Land Legende,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und Nebel wachsen um mich, Reif um Reifen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf einmal ist's als teilten sich die Waende,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ich hoere einen Saum den Boden streifen...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und meine Augen schliessen kuehle Haende.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette II&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schon manches Jahr begann und musste enden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Seit unserer Begegnung heiliger Stunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch jetzt noch leuchtet aus der Zeiten Grunde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mir gross dein Auge, Fee mit kuehlen Haenden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
O, komm zurueck! Dass ich an dir gesunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass deinen Blick zu mir sich wieder wenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass seinen Strahl mein Auge wieder blenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suesse Worte leihe meinem Munde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach wuesstest du, wie schoene Naehe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Allein schon meines Herzens Sehnen schwichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als ob am Himmel still ein Stern aufgehe;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Aufruhr eines Lebens ist geschlichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dich einmal kindlich lachen sehe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seele weit mir und der Blick gelichtet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette II&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schon manches Jahr begann und musste enden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Seit unserer Begegnung heiliger Stunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch jetzt noch leuchtet aus der Zeiten Grunde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mir gross dein Auge, Fee mit kuehlen Haenden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
O, komm zurueck! Dass ich an dir gesunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass deinen Blick zu mir sich wieder wenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass seinen Strahl mein Auge wieder blenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suesse Worte leihe meinem Munde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach wuesstest du, wie schoene Naehe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Allein schon meines Herzens Sehnen schwichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als ob am Himmel still ein Stern aufgehe;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Aufruhr eines Lebens ist geschlichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dich einmal kindlich lachen sehe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seele weit mir und der Blick gelichtet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;  &lt;font size="+2"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette III&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn selbst die Stimmen der Gedanken schweigen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Durchgeht wie suesse Andacht mich ein Singen -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dann rufe, wird es zu dir dringen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wirst du den kalten Nebeln dann entsteigen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wirst das Dunkel du der Nacht bezwingen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit grossen Augen friedvoll dich mir neigen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So tritt doch aus der Zeiten Schattenreigen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ich dich nahen seh auf Traumesschwingen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach steige, immer tiefer, zu mir nieder,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass unter deinem Laecheln ich erwarme,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass mir ein Seufzer deine Liebe beichte,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Beruehre mit den Wimpern mir die Lieder,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass spueren mich die Schauer deiner Arme -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gelibte du und ewig Unerreichte!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="-1"&gt; &lt;/font&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Geliebte, Wenn ich Denke...&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gelibte, wenn ich denke an unse Los zuzeiten,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dann sehe ich das Eismeer von mir sich fernhin breiten;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Am winterlichen Himmel ist weit kein Stern zu sehen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es starrt der gelbe Mond nur, ein Fleck, aus seinen Hoehen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch ueber tausend Schollen, die mit dem Wasser triften,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Haelt fluegellahm ein Vogel sich einsam in den Lueften,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Indessen die Gefaehrtin gen Abend weiterzieht&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und mit der Schar der andern den Blicken bald entflieht.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Er sieht ihr nach, solange sein Aug das Bild noch haelt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Nichts reut ihn, nichts erfreut ihn... Und waehrend er schon faellt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Versetzt er in Sekunden um Jahre sich zurueck.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach, Liebste, immer ferner entschwindet uns das Glueck,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit jedem Tag verduestert sich mehr und mehr mein Sinn,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du aber schwingst dich weiter zu ewigem Tagen hin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;So Duftig&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du gleichst der weissen Kirschenbluete,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So duftig bist du, jung und zart;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mein dunkler Lebenspfad ergluehte&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
In deiner Engelsgegenwart.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Den weichen Tepich ruehrst du kaum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seide knistert unterm Tritt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Vom Kopf bis zu den Sohlen Traum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schwebst du im leichten Hauche mit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und aus des langen Kleides Falten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Steigst du wie Marmor auf, und gleich&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wird meine Seele aufgehalten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Im Auge glueck- und traenenreich.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Um wen die Maerchenwinde faecheln,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der weiss, was Glueck der Liebe ist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Hoer auf zu laecheln! Ach, dein Laecheln&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Zeigt mir zu sehr, wie schoen du bist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Fuer ewig hast du mir umduerstert&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Das Aug mit wunderbarer Nacht,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit deinem Mund, der brennend fluestert,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit deiner kalten Arme Macht.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Da sinkt ein Schleier wie ein Fragen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf deiner Augen Uebermut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es ist das duestere Entsagen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Schatten ist es suesser Glut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du gehst! Zu tief hab ich's empfunden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ich kein Recht auf dich erwarb;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf ewig bist du mir entschwunden;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und meiner Seele Braut erstarb.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ich dachte mich zu deinen Fuessen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Nun hab' ich meine Schuld erkannt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Den Traum vom Lichte werd ich buessen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ins Leere streck ich meine Hand.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als Bild Mariens, der ewig Reinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Umgeben von der Engel Heer,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erscheinst Du wohl, ich werde weinen:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo gehst Du hin? Kommst du nicht mehr?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;&lt;font size="-1"&gt;(Tradus de Konrad Richter, Neubearbeitung: Wolf Aichelburg)&lt;/font&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Der See&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf dem blauen See im Walde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schweben gelbe Wasserrosen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Waehrend hell die Wellen kraeuseln,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Bebend einen Kahn umkosen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und ich wandle an dem Ufer,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Harre lauschend und verschwiegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass sie jaeh dem Schilf entsteige,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sich an meine Brust zu schmiegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ins kleine Boot wir springen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo um uns die Wasser lallen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Bis das Steuer ich verliere&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und die Ruder mir entfallen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass wir gleitend fliehn, vom milden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mond verzueckt, in Zaubertraeume -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Windhauch rausche sacht im Schilfe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wellensang uns zart umschaeume! -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch sie kommt nicht - und ich seufze&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Fruchtloß, meinem Gram ergeben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Einsam an dem blauen Weiher,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo die Wasserrosen schweben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;&lt;font size="-1"&gt;(Tradus de Zoltan Franyo)&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Abends am Berg&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Abends am Berg hoerst du das Hirtenhorn weinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Herden ziehen auf, schimmernde Sterne erscheinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Quellwasser schluchzt klar in den Brunnentrog rauschend,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Harrest du mein, unter dem Lindenbaum lauschend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sieh, wie der Mond hell und erhaben dort gleitet!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gross ist dein Blick und auf das Laubdach geweitet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sterne ergluehn feucht auf azurenem Grunde:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sehnsuchtgetraenkt, nachdenklich ist diese Stunde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wolken ziehn auf, Strahlen durchspruehn ihr Gewuehle,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Huetten im Mond ragen mit altem Gestuehle,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Knarrend im Wind schlenkert der Schwengel die Buerde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Rauch fuellt das Tal, Floetenlaut toent aus der Huerde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Muede vom Feld, Sensen geschultert, die Maeher&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Kehren nun heim: klappert das Klopfbrett schon naeher;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Glocke und Zeit klingen im Abend zusammen -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Aber mein Herz facht seine Liebe zu Flammen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Warte nur, bald wird sich im Dorf nichts mehr regen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Warte nur, bald eil'ich beschwingt dir entgegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Unter dem Baum soll uns die Nacht ganz gehoeren,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Stundenlang will Liebe und Treu ich dir schwoeren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Haupt ganz an Haupt, innig verschlungen im Raume,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Hoch ueberhaupt von diesem uralten Baume,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlummern wir ein. - In solcher Nacht zu entschweben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wer gaebe nicht freudig dahin wohl sein Leben!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Alfred Margul-Sperber)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Schlummermate Vögel&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlummermatte Vögel fliegen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
In die Nester, wo sie sacht&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sich im Laubverstecke schmiegen –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gute Nacht!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Quellen seufzen im Gesteine,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schweigen deckt die Wälder zu;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
All die Blumen ruhn im Haine –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlaf auch Du!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schwäne, die den Teich durchgleiten,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Suchen Rast am Ufersaum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mögen Engel Dir bereiten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Süßen Traum!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sieh, der Vollmond steigt nach oben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Strahlend hell in Märchenpracht;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Traum und Einklang sind verwoben –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gute Nacht!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Andrea Johrend)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Mihai Eminescu</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;b&gt;Mihai EMINESCU&lt;/b&gt; [mihaj' eminesku] (realnome Mihai EMINOVICI; naskiĝis la &lt;a title="15-a de januaro" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_januaro"&gt;15-an de januaro&lt;/a&gt; &lt;a title="1850" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1850"&gt;1850&lt;/a&gt; en &lt;a title="Ipoteşti" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/w/index.php?title=Ipote%C5%9Fti&amp;action=edit"&gt;Ipoteşti&lt;/a&gt;, norda &lt;a title="Moldavio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Moldavio"&gt;Moldavio&lt;/a&gt;; mortis la &lt;a title="15-a de junio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_junio"&gt;15-an de junio&lt;/a&gt; &lt;a title="1889" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1889"&gt;1889&lt;/a&gt; en &lt;a title="Bukareŝto" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Bukare%C5%9Dto"&gt;Bukareŝto&lt;/a&gt;) estis &lt;a title="Rumanio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Rumanio"&gt;rumana&lt;/a&gt; poeto.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;De 1869 ĝis 1874 li studis filozofion en &lt;a title="Vieno" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Vieno"&gt;Vieno&lt;/a&gt; kaj &lt;a title="Berlino" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Berlino"&gt;Berlino&lt;/a&gt;. Reveninte al Rumanio li vivtenis sin i.a. kiel ĵurnalisto, instruisto kaj direktoro de biblioteko.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Per sia verkaro, konsistanta el rakontoj, poemoj, fabeloj kaj eseoj, li esence kontribuis al la mondvasta agnosko de la rumana literaturo.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Mihai EMINESCU&lt;/b&gt; [mihaj' eminesku] (realnome Mihai EMINOVICI; naskiĝis la &lt;a title="15-a de januaro" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_januaro"&gt;15-an de januaro&lt;/a&gt; &lt;a title="1850" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1850"&gt;1850&lt;/a&gt; en &lt;a title="Ipoteşti" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/w/index.php?title=Ipote%C5%9Fti&amp;action=edit"&gt;Ipoteşti&lt;/a&gt;, norda &lt;a title="Moldavio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Moldavio"&gt;Moldavio&lt;/a&gt;; mortis la &lt;a title="15-a de junio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/15-a_de_junio"&gt;15-an de junio&lt;/a&gt; &lt;a title="1889" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/1889"&gt;1889&lt;/a&gt; en &lt;a title="Bukareŝto" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Bukare%C5%9Dto"&gt;Bukareŝto&lt;/a&gt;) estis &lt;a title="Rumanio" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Rumanio"&gt;rumana&lt;/a&gt; poeto.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;De 1869 ĝis 1874 li studis filozofion en &lt;a title="Vieno" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Vieno"&gt;Vieno&lt;/a&gt; kaj &lt;a title="Berlino" target="_blank" rel="nofollow" href="http://eo.wikipedia.org/wiki/Berlino"&gt;Berlino&lt;/a&gt;. Reveninte al Rumanio li vivtenis sin i.a. kiel ĵurnalisto, instruisto kaj direktoro de biblioteko.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Per sia verkaro, konsistanta el rakontoj, poemoj, fabeloj kaj eseoj, li esence kontribuis al la mondvasta agnosko de la rumana literaturo.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Fonto de informoj: Vikipedio&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color:#00ff00;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Traduko de Imre Szabo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Batiĝas mez' de l' nokto&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Batiĝas mez' de l' nokto, alta erco sonoras.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Min sonĝ' preteras, ĝi senprimice foras.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Pereo min repuŝi al tedaj vojoj volas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;kunviŝi vivon, morton sampalaj ĝi ekprovas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;sed la pesanta menso eĉ vibron ne ektremas,&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;inter ili du firme, senkline ĝi sin tenas.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;                                          &lt;i&gt;Esperantigis Imre Szabó&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;En la rumana lingvo:&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;em&gt;  Se bate miezul nopţii&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Se bate miezul nopţii in clopotul de-aramă,&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Şi somnul, vameş vieţii, nu vrea să-mi ieie vamă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Pe căi bătute-adesea vrea mintea să mă poarte,&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;S-asamăn într-olalta viaţă şi cu moarte;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Ci cumpăna gândirii-mi şi azi nu se mai schimbă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Căci între amândoua stă neclintă limbă.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;           La originala teksto, MIHAI EMINESCU&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="background-color:#ff9900;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;em&gt;Germanaj tradukoj&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p style="text-align:left;"&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Und Wenn&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn ein Zweig ans Fenster schlaegt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn die Pappeln rauschen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's dass ich wieder tief bewegt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dir nahe, um zu lauschen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und funkeln Sterne aus dem See,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erhellend seine Tiefen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So lindern Sehensucht sich und Weh,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die lang im Herzen schliefen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wenn der dichten Wolken Ziehn,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Mondesstrahlen traenken,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's, dass ich neu verzaubert bin&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Von deinem Angedenken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Alfred Margul-Sperber)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="-1"&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt; &lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette I&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es herbstet schon. Die welken Blaetter wehen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und schwere Tropfen prallen an die Scheiben;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du liest in alten, laengst vergilbten Schreiben&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suchst den Sinn des Lebens zu verstehen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit teuerem Kleinkram sich die Zeit vertreiben&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und klopft es an die Tuer, nicht oeffnen gehen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Liegt dann auch schon Morast auf den Allen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ist's schoener noch, am Offen traeumen bleiben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So sitz auch ich, und die Gedanken schweifen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Zur schoenen Fee ins alte Land Legende,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und Nebel wachsen um mich, Reif um Reifen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf einmal ist's als teilten sich die Waende,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ich hoere einen Saum den Boden streifen...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und meine Augen schliessen kuehle Haende.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette II&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schon manches Jahr begann und musste enden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Seit unserer Begegnung heiliger Stunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch jetzt noch leuchtet aus der Zeiten Grunde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mir gross dein Auge, Fee mit kuehlen Haenden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
O, komm zurueck! Dass ich an dir gesunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass deinen Blick zu mir sich wieder wenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass seinen Strahl mein Auge wieder blenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suesse Worte leihe meinem Munde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach wuesstest du, wie schoene Naehe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Allein schon meines Herzens Sehnen schwichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als ob am Himmel still ein Stern aufgehe;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Aufruhr eines Lebens ist geschlichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dich einmal kindlich lachen sehe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seele weit mir und der Blick gelichtet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette II&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schon manches Jahr begann und musste enden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Seit unserer Begegnung heiliger Stunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch jetzt noch leuchtet aus der Zeiten Grunde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mir gross dein Auge, Fee mit kuehlen Haenden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
O, komm zurueck! Dass ich an dir gesunde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass deinen Blick zu mir sich wieder wenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass seinen Strahl mein Auge wieder blenden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und suesse Worte leihe meinem Munde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach wuesstest du, wie schoene Naehe&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Allein schon meines Herzens Sehnen schwichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als ob am Himmel still ein Stern aufgehe;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Aufruhr eines Lebens ist geschlichtet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dich einmal kindlich lachen sehe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seele weit mir und der Blick gelichtet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;  &lt;font size="+2"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Sonette III&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn selbst die Stimmen der Gedanken schweigen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Durchgeht wie suesse Andacht mich ein Singen -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wenn ich dann rufe, wird es zu dir dringen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wirst du den kalten Nebeln dann entsteigen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und wirst das Dunkel du der Nacht bezwingen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit grossen Augen friedvoll dich mir neigen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So tritt doch aus der Zeiten Schattenreigen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ich dich nahen seh auf Traumesschwingen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach steige, immer tiefer, zu mir nieder,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass unter deinem Laecheln ich erwarme,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass mir ein Seufzer deine Liebe beichte,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Beruehre mit den Wimpern mir die Lieder,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Lass spueren mich die Schauer deiner Arme -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gelibte du und ewig Unerreichte!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="-1"&gt; &lt;/font&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Geliebte, Wenn ich Denke...&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gelibte, wenn ich denke an unse Los zuzeiten,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dann sehe ich das Eismeer von mir sich fernhin breiten;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Am winterlichen Himmel ist weit kein Stern zu sehen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es starrt der gelbe Mond nur, ein Fleck, aus seinen Hoehen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch ueber tausend Schollen, die mit dem Wasser triften,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Haelt fluegellahm ein Vogel sich einsam in den Lueften,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Indessen die Gefaehrtin gen Abend weiterzieht&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und mit der Schar der andern den Blicken bald entflieht.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Er sieht ihr nach, solange sein Aug das Bild noch haelt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Nichts reut ihn, nichts erfreut ihn... Und waehrend er schon faellt,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Versetzt er in Sekunden um Jahre sich zurueck.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ach, Liebste, immer ferner entschwindet uns das Glueck,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit jedem Tag verduestert sich mehr und mehr mein Sinn,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du aber schwingst dich weiter zu ewigem Tagen hin.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Dieter Roth)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;So Duftig&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du gleichst der weissen Kirschenbluete,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
So duftig bist du, jung und zart;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mein dunkler Lebenspfad ergluehte&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
In deiner Engelsgegenwart.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Den weichen Tepich ruehrst du kaum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Die Seide knistert unterm Tritt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Vom Kopf bis zu den Sohlen Traum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schwebst du im leichten Hauche mit.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und aus des langen Kleides Falten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Steigst du wie Marmor auf, und gleich&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wird meine Seele aufgehalten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Im Auge glueck- und traenenreich.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Um wen die Maerchenwinde faecheln,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der weiss, was Glueck der Liebe ist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Hoer auf zu laecheln! Ach, dein Laecheln&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Zeigt mir zu sehr, wie schoen du bist.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Fuer ewig hast du mir umduerstert&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Das Aug mit wunderbarer Nacht,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit deinem Mund, der brennend fluestert,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mit deiner kalten Arme Macht.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Da sinkt ein Schleier wie ein Fragen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf deiner Augen Uebermut:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Es ist das duestere Entsagen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Der Schatten ist es suesser Glut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Du gehst! Zu tief hab ich's empfunden,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ich kein Recht auf dich erwarb;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf ewig bist du mir entschwunden;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und meiner Seele Braut erstarb.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ich dachte mich zu deinen Fuessen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Nun hab' ich meine Schuld erkannt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Den Traum vom Lichte werd ich buessen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Ins Leere streck ich meine Hand.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Als Bild Mariens, der ewig Reinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Umgeben von der Engel Heer,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Erscheinst Du wohl, ich werde weinen:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo gehst Du hin? Kommst du nicht mehr?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;&lt;font size="-1"&gt;(Tradus de Konrad Richter, Neubearbeitung: Wolf Aichelburg)&lt;/font&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Der See&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Auf dem blauen See im Walde&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schweben gelbe Wasserrosen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Waehrend hell die Wellen kraeuseln,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Bebend einen Kahn umkosen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und ich wandle an dem Ufer,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Harre lauschend und verschwiegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass sie jaeh dem Schilf entsteige,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sich an meine Brust zu schmiegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass ins kleine Boot wir springen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo um uns die Wasser lallen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Bis das Steuer ich verliere&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Und die Ruder mir entfallen;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Dass wir gleitend fliehn, vom milden&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mond verzueckt, in Zaubertraeume -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Windhauch rausche sacht im Schilfe,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wellensang uns zart umschaeume! -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Doch sie kommt nicht - und ich seufze&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Fruchtloß, meinem Gram ergeben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Einsam an dem blauen Weiher,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wo die Wasserrosen schweben.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;&lt;font size="-1"&gt;(Tradus de Zoltan Franyo)&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt; &lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Abends am Berg&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Abends am Berg hoerst du das Hirtenhorn weinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Herden ziehen auf, schimmernde Sterne erscheinen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Quellwasser schluchzt klar in den Brunnentrog rauschend,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Harrest du mein, unter dem Lindenbaum lauschend.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sieh, wie der Mond hell und erhaben dort gleitet!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gross ist dein Blick und auf das Laubdach geweitet,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sterne ergluehn feucht auf azurenem Grunde:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sehnsuchtgetraenkt, nachdenklich ist diese Stunde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wolken ziehn auf, Strahlen durchspruehn ihr Gewuehle,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Huetten im Mond ragen mit altem Gestuehle,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Knarrend im Wind schlenkert der Schwengel die Buerde,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Rauch fuellt das Tal, Floetenlaut toent aus der Huerde.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Muede vom Feld, Sensen geschultert, die Maeher&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Kehren nun heim: klappert das Klopfbrett schon naeher;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Glocke und Zeit klingen im Abend zusammen -&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Aber mein Herz facht seine Liebe zu Flammen!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Warte nur, bald wird sich im Dorf nichts mehr regen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Warte nur, bald eil'ich beschwingt dir entgegen,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Unter dem Baum soll uns die Nacht ganz gehoeren,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Stundenlang will Liebe und Treu ich dir schwoeren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Haupt ganz an Haupt, innig verschlungen im Raume,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Hoch ueberhaupt von diesem uralten Baume,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlummern wir ein. - In solcher Nacht zu entschweben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Wer gaebe nicht freudig dahin wohl sein Leben!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Alfred Margul-Sperber)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="5"&gt;Mihai Eminescu&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;hr /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;font size="+1"&gt;Schlummermate Vögel&lt;/font&gt; &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlummermatte Vögel fliegen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
In die Nester, wo sie sacht&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sich im Laubverstecke schmiegen –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gute Nacht!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Quellen seufzen im Gesteine,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schweigen deckt die Wälder zu;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
All die Blumen ruhn im Haine –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schlaf auch Du!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Schwäne, die den Teich durchgleiten,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Suchen Rast am Ufersaum,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Mögen Engel Dir bereiten&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Süßen Traum!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Sieh, der Vollmond steigt nach oben,&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Strahlend hell in Märchenpracht;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Traum und Einklang sind verwoben –&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
Gute Nacht!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font size="-1"&gt;&lt;i&gt;(Tradus de Andrea Johrend)&lt;/i&gt;&lt;/font&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
 &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
  <item>
    <title>Angela Similea</title>
    <link>http://www.ipernity.com/blog/attila.schimmer/38524</link>
    <guid isPermaLink="false">tag:ipernity.com,2008-01-22,post-38524</guid>
    <pubDate>Tue, 22 Jan 2008 16:59:20 +0000</pubDate>
    <author>nobody@ipernity.com (Attila Schimmer)</author>
    <description>&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Inscriptie pe  un tableu&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Un albastru infinit&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Tangoul&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Cantec fara nume&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?v=QtEv17azJO4"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=QtEv17azJO4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Sa mori de dragoste ranita&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?gl=DE&amp;hl=de&amp;v=045o0xWgJqw"&gt;http://www.youtube.com/watch?gl=DE&amp;hl=de&amp;v=045o0xWgJqw&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Am viata mea&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span style="color:#339966;"&gt;Sube trovigxas mallonga estperanta traduko!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h1&gt;Angela Similea&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;De la Wikipedia, enciclopedia liberă&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Salt la: &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#column-one"&gt;Navigare&lt;/a&gt;, &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#searchInput"&gt;căutare&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="width:162px;"&gt;&lt;a title="Angela Similea" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Imagine:Angela_similea.jpg"&gt;&lt;img height="227" width="160" border="0" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/0/04/Angela_similea.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;a title="Extinde" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Imagine:Angela_similea.jpg"&gt;&lt;img height="11" width="15" src="http://ro.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
Angela Similea&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Angela Similea&lt;/b&gt; (n. &lt;a title="9 iulie" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/9_iulie"&gt;9 iulie&lt;/a&gt; &lt;a title="1946" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1946"&gt;1946&lt;/a&gt;, &lt;a title="Comuna 1 Decembrie, Ilfov" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Comuna_1_Decembrie%2C_Ilfov"&gt;comuna 1 Decembrie&lt;/a&gt;, &lt;a title="Judeţul Ilfov" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Jude%C5%A3ul_Ilfov"&gt;judeţul Ilfov&lt;/a&gt;) este o cântăreaţă &lt;a title="România" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Rom%C3%A2nia"&gt;română&lt;/a&gt; de muzică uşoară, cu stil interpretativ propriu, de mare succes în anii '70 - '80 ai &lt;a title="Secolul XX" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Secolul_XX"&gt;secolului al XX-lea&lt;/a&gt;.&lt;sup&gt;&lt;a title="" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#_note-0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Dragostea pentru muzică a cuprins-o, în copilarie, când a asistat pentru prima dată la un concert al &lt;a title="Maria Tănase" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Maria_T%C4%83nase"&gt;Mariei Tanase&lt;/a&gt;. Importantă a fost însă, întalnirea cu compozitorul &lt;a title="George Grigoriu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/George_Grigoriu"&gt;George Grigoriu&lt;/a&gt; şi mai ales studiile de canto cu &lt;a title="Florica Orăscu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Florica_Or%C4%83scu&amp;action=edit"&gt;Florica Orăscu&lt;/a&gt;, cea care a dat scenei muzicale româneşti nume mari. Primul succes în adevăratul sens al cuvântului îl va obţine odata cu premiul de la &lt;a title="Festivalul Internaţional Cerbul de Aur" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Festivalul_Interna%C5%A3ional_Cerbul_de_Aur"&gt;Festivalul Internaţional "Cerbul de aur"&lt;/a&gt;, din &lt;a title="1970" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1970"&gt;1970&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;a title="" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#_note-1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;, când a obţinut primul premiu - &lt;i&gt;Cerbul de Argint&lt;/i&gt;. De-a lungul carierei, a reuşit să colaboreze cu unii dintre cei mai mari şi mai buni compozitori români: &lt;a title="Ion Cristinoiu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Ion_Cristinoiu"&gt;Ion Cristinoiu&lt;/a&gt;, &lt;a title="Marcel Dragomir" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Marcel_Dragomir&amp;action=edit"&gt;Marcel Dragomir&lt;/a&gt;, &lt;a title="Marius Ţeicu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Marius_%C5%A2eicu"&gt;Marius Ţeicu&lt;/a&gt;, &lt;a title="Zsolt Kerestely" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Zsolt_Kerestely"&gt;Zsolt Kerestely&lt;/a&gt;, &lt;a title="Temistocle Popa" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Temistocle_Popa"&gt;Temistocle Popa&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;În &lt;a title="1977" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1977"&gt;1977&lt;/a&gt;, Angela Similea obţine, premiul I la &lt;a title="Festivalul Mamaia" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Festivalul_Mamaia&amp;action=edit"&gt;Festivalul Mamaia&lt;/a&gt; pentru "&lt;i&gt;Un albastru infinit&lt;/i&gt;", compusă de Marcel Dragomir. Melodia "&lt;i&gt;Să mori de dragoste ranită&lt;/i&gt;", compusă, tot de Marcel Dragomir, pe versurile lui Aurel Storin, a fost declarată "melodia secolului al XX-lea" de către public, cu ocazia galei organizate de TVR 2, în &lt;a title="2000" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/2000"&gt;2000&lt;/a&gt;. În &lt;a title="2005" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/2005"&gt;2005&lt;/a&gt;, Angela Similea a revenit pe piaţa muzicală, după zece ani de absenţă, cu un nou album, intitulat "Lumea mea", realizat de &lt;a title="Ovidiu Komornyk" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Ovidiu_Komornyk&amp;action=edit"&gt;Ovidiu Komornyk&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#339966;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Angela Similea naskighis je la 9a de julio 1946 en Rumanio. Shi festis sian plej grandan sukceson en la '70-80-aj jaroj. Shi malkovris sian amon rilate al la muziko, kiam shi unue asistis al la granda popolmuzika kantistino Maria Tanase okaze de koncerto. Unua granda sukceso estis en la jaro 1970 kiam shi gajnis la unuan premion okaze de la internacia kantofestivalo "Cerbul de aur" /Cervo de oro/. 1977 Angela gajnis la unuan premion de la kantofestivalo en Mamaia (ce la Nigra Maro) kun la kanzono "Un albastru infinit"- /Senfina azuro/ de Marcel Dragomir kies kompozicioj akompanis shin dum sia longa kariero. Plej granda sukceso de la lastaj jaroj estis la kompozicio "&lt;i&gt;Să mori de dragoste ranită&lt;/i&gt;", kion oni deklaris kiel la "melodio de la dudeka jarcento". La komponisto de la muziko estis de nove Marcel Dragomir la verkisto Aurel Storin. Post dek jaroj de foresto Angela revenis al la muzika scenejo kun la helpo de Ovidiu Komornyik subtenante shin per novaj kanzonoj aperigante novan kompaktan diskon kun la titolo "Lumea mea" /Mia mondo/.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description>
    <media:title>Angela Similea</media:title>
    <media:text type="html">&lt;p class="who"&gt;&lt;a href="http://www.ipernity.com/home/attila.schimmer"&gt;Attila Schimmer&lt;/a&gt; has added a post:&lt;/p&gt;&lt;div class="description"&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Inscriptie pe  un tableu&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Un albastru infinit&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Tangoul&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;   Cantec fara nume&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?v=QtEv17azJO4"&gt;http://www.youtube.com/watch?v=QtEv17azJO4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Sa mori de dragoste ranita&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://www.youtube.com/watch?gl=DE&amp;hl=de&amp;v=045o0xWgJqw"&gt;http://www.youtube.com/watch?gl=DE&amp;hl=de&amp;v=045o0xWgJqw&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Am viata mea&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;&lt;span&gt;&lt;span style="color:#339966;"&gt;Sube trovigxas mallonga estperanta traduko!&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h1&gt;Angela Similea&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;h3&gt;De la Wikipedia, enciclopedia liberă&lt;/h3&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;Salt la: &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#column-one"&gt;Navigare&lt;/a&gt;, &lt;a target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#searchInput"&gt;căutare&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div style="width:162px;"&gt;&lt;a title="Angela Similea" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Imagine:Angela_similea.jpg"&gt;&lt;img height="227" width="160" border="0" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/ro/0/04/Angela_similea.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;div&gt;&lt;a title="Extinde" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Imagine:Angela_similea.jpg"&gt;&lt;img height="11" width="15" src="http://ro.wikipedia.org/skins-1.5/common/images/magnify-clip.png" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
Angela Similea&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Angela Similea&lt;/b&gt; (n. &lt;a title="9 iulie" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/9_iulie"&gt;9 iulie&lt;/a&gt; &lt;a title="1946" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1946"&gt;1946&lt;/a&gt;, &lt;a title="Comuna 1 Decembrie, Ilfov" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Comuna_1_Decembrie%2C_Ilfov"&gt;comuna 1 Decembrie&lt;/a&gt;, &lt;a title="Judeţul Ilfov" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Jude%C5%A3ul_Ilfov"&gt;judeţul Ilfov&lt;/a&gt;) este o cântăreaţă &lt;a title="România" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Rom%C3%A2nia"&gt;română&lt;/a&gt; de muzică uşoară, cu stil interpretativ propriu, de mare succes în anii '70 - '80 ai &lt;a title="Secolul XX" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Secolul_XX"&gt;secolului al XX-lea&lt;/a&gt;.&lt;sup&gt;&lt;a title="" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#_note-0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;Dragostea pentru muzică a cuprins-o, în copilarie, când a asistat pentru prima dată la un concert al &lt;a title="Maria Tănase" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Maria_T%C4%83nase"&gt;Mariei Tanase&lt;/a&gt;. Importantă a fost însă, întalnirea cu compozitorul &lt;a title="George Grigoriu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/George_Grigoriu"&gt;George Grigoriu&lt;/a&gt; şi mai ales studiile de canto cu &lt;a title="Florica Orăscu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Florica_Or%C4%83scu&amp;action=edit"&gt;Florica Orăscu&lt;/a&gt;, cea care a dat scenei muzicale româneşti nume mari. Primul succes în adevăratul sens al cuvântului îl va obţine odata cu premiul de la &lt;a title="Festivalul Internaţional Cerbul de Aur" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Festivalul_Interna%C5%A3ional_Cerbul_de_Aur"&gt;Festivalul Internaţional "Cerbul de aur"&lt;/a&gt;, din &lt;a title="1970" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1970"&gt;1970&lt;/a&gt;&lt;sup&gt;&lt;a title="" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Angela_Similea#_note-1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/sup&gt;, când a obţinut primul premiu - &lt;i&gt;Cerbul de Argint&lt;/i&gt;. De-a lungul carierei, a reuşit să colaboreze cu unii dintre cei mai mari şi mai buni compozitori români: &lt;a title="Ion Cristinoiu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Ion_Cristinoiu"&gt;Ion Cristinoiu&lt;/a&gt;, &lt;a title="Marcel Dragomir" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Marcel_Dragomir&amp;action=edit"&gt;Marcel Dragomir&lt;/a&gt;, &lt;a title="Marius Ţeicu" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Marius_%C5%A2eicu"&gt;Marius Ţeicu&lt;/a&gt;, &lt;a title="Zsolt Kerestely" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Zsolt_Kerestely"&gt;Zsolt Kerestely&lt;/a&gt;, &lt;a title="Temistocle Popa" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/Temistocle_Popa"&gt;Temistocle Popa&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;În &lt;a title="1977" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/1977"&gt;1977&lt;/a&gt;, Angela Similea obţine, premiul I la &lt;a title="Festivalul Mamaia" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Festivalul_Mamaia&amp;action=edit"&gt;Festivalul Mamaia&lt;/a&gt; pentru "&lt;i&gt;Un albastru infinit&lt;/i&gt;", compusă de Marcel Dragomir. Melodia "&lt;i&gt;Să mori de dragoste ranită&lt;/i&gt;", compusă, tot de Marcel Dragomir, pe versurile lui Aurel Storin, a fost declarată "melodia secolului al XX-lea" de către public, cu ocazia galei organizate de TVR 2, în &lt;a title="2000" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/2000"&gt;2000&lt;/a&gt;. În &lt;a title="2005" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/wiki/2005"&gt;2005&lt;/a&gt;, Angela Similea a revenit pe piaţa muzicală, după zece ani de absenţă, cu un nou album, intitulat "Lumea mea", realizat de &lt;a title="Ovidiu Komornyk" target="_blank" rel="nofollow" href="http://ro.wikipedia.org/w/index.php?title=Ovidiu_Komornyk&amp;action=edit"&gt;Ovidiu Komornyk&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;p&gt;&lt;span style="color:#339966;"&gt;&lt;span style="font-size:medium;"&gt;Angela Similea naskighis je la 9a de julio 1946 en Rumanio. Shi festis sian plej grandan sukceson en la '70-80-aj jaroj. Shi malkovris sian amon rilate al la muziko, kiam shi unue asistis al la granda popolmuzika kantistino Maria Tanase okaze de koncerto. Unua granda sukceso estis en la jaro 1970 kiam shi gajnis la unuan premion okaze de la internacia kantofestivalo "Cerbul de aur" /Cervo de oro/. 1977 Angela gajnis la unuan premion de la kantofestivalo en Mamaia (ce la Nigra Maro) kun la kanzono "Un albastru infinit"- /Senfina azuro/ de Marcel Dragomir kies kompozicioj akompanis shin dum sia longa kariero. Plej granda sukceso de la lastaj jaroj estis la kompozicio "&lt;i&gt;Să mori de dragoste ranită&lt;/i&gt;", kion oni deklaris kiel la "melodio de la dudeka jarcento". La komponisto de la muziko estis de nove Marcel Dragomir la verkisto Aurel Storin. Post dek jaroj de foresto Angela revenis al la muzika scenejo kun la helpo de Ovidiu Komornyik subtenante shin per novaj kanzonoj aperigante novan kompaktan diskon kun la titolo "Lumea mea" /Mia mondo/.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</media:text>
    <media:credit role="author">Attila Schimmer</media:credit>
  </item>
</channel>
</rss>